Dagens Nyheter – 25 maj 1868, sida 2

ir stadd i ständigt framåtgående. Svagast är van i följd af sin konstnärsriktuing naturligtvis de rent erotiska delarne af sitt parti. Vår yriska scen gör emellertid en kännbar förlust vid hans snara bortgång. TIIr Willmans Mefistofeles, fru Strandbergs Siebel och hr Arlbergs Valentin torde man svårligen på någon scen få bättre återgifna, derom torde icke vara mer än en mening. Orkestern och körpersonalen gjorde som vanligt sitt bästa, för att gifva det hela den atrundning som är oundgängligen nödvändig för att totalintrycket skall blifva tillfredställande. Operan gifves åter i afton, då fröken Hebbe uppträder den sista af de med kungl. teaterdirektionen öfverenskomna gånger. En annan artists sjukdom har hindrat upptagandet af Fidelio, i hvilken i musikaliskt afseende ovanligt sköna opera fröken Hebbe har ett af sina bästa partier, och hvilken det således af dubbel anledning skulle blifva en njutning att få höra. De kong teatrarnes repertoir för den 27 maj — 1 juni. Stora teatern: onsdag den 27: Afrikanskan; fredag: Afrikanskan; måndag: Fra Diavolo. Dramatiska teatern: torsdag: Min hustrus andre man. Slägtingar; måndag: Blommor i drifbänk. — Under öfning på denna scen äro Stora flickorna, På gamla dagar, Blond eller brunett, Hertig Job, Fn komedi. Feriskådespelet Capriciosa gafs alla aftnar i förra veckan på nya teatern under jemt tilllopp af intresserade åskådare. Stycket företer den väsendtliga skiljaktigheten från der äldro svenska bearbetningen af samma original, att i stället för att Urdur från början till slut sjelf utförde sin sak, efter hvartannat uppträdande såsom hafsfru, värdshusflicka, grevinna och friherrinna, verkställas i den nya bearbetningen förförelseförsöken mot den unga sjömannen af några fullkomligt jordiska varelser, verkliga qvinnor af kött och blod. Härigenom uppfyller stycket i möjligaste mån den fordran på realitet, som vår tids smak uppställer äfven i fråga om konstens skapelser. Sjödrottningens personliga ingripande i några delar af handlingen är åter beräknadt på att tillfredsställa det tycke för det äfventyrliga och underbara, som alla konstteorier till trots, evigt skäll hyllas af mängden. Styckets uppsättning på Nya teatern är ganska vårdad och på inöfningen har synbarligen egnats mycken omsorg. Styckets glanspunkter utgöres af Capriciosas uppträdande i första akten, sceneriet och baäletten i andra akten, parkscenen i den fjerde och sluttablån i den femte.