Dagens Nyheter – 22 maj 1868, sida 3

s I på platsen stilla; p j b b 3 till: viner fast; pr maj 228; p juni 209; pr juli 206 floriner. GRASGOW, onsdag. Tackjern: Mixed numbe warrants, 52 sh. HLifvet i Paris. (Korrespondens till Dagens Nyheter.) På intet ställe är våren vackrare än i Paris med dess stora magnifika promenader, uppfyllda med de skönaste växter som nu blomma. Men lika vacker som den är, lika ombytlig är den ock. Det tyckes vara en naturens lag, att allt som är skapadt skönast också skall vara det mest ombytliga. Hvad är skönare än fjärilen; hvem är ock mer nyckfull? — hafvet, detta hemlighetsfulla djup, hvem kan sätta förtroende till dess lugna yta? — qvinnån, säger Shakspeare, är nyckfull som vågen; — medan vi den ena dagen njuta af solens brännande strålar, gömmer hon sig den andra och skickar oss nordanvinden för att svalka 0ss. Den 1 maj öppnades konstexpositionen. Från kl. ett till fyra hvarje dag stannar hela den eleganta verlden utanför le Palais des Champs Elysdges. Damerna hafva i år inkräktat en stor plats; ej mindre än 344 hafva exponerat alstren af sin talang. Man klagar öfver vår tid att känslan och smaken för det sköna försvinna, men hvarje dag ger oss verkligheten bevis på, att konsten är lika älskad i våra dagar som i forna. Den sjunde maj egde den kejserliga prinsens första npattvardsgång rum. Den firades i närvaro endast af den kejserliga familjens medlemmar i Tuilerie-kapellet (slottskyrkan). JErkebiskopen af Paris var den, som förrättade denna heliga akt. I det tal, han höll till prinsen, hade han lyckats finna sådana ord som tala till hjertat. Den största vältalighet hade han uppnått — och som kunde sättas i jembredd med Bossuets inspirationer — när han talade om de öden som vänta detta barn på den höga plats com det en dag skall intaga. När man tänker på alla de statshvälfningar som egt rum i Frankrike, kan man ej undra på att alla de närvarande voro djupt rörda. 4Prins, sade erkebiskopen bland annat, vi alla närvarande bedja med er att Gads nåd må vara med er, att hans rättvisa må understödja er, att hans godhet må trösta er, att hans makt må beskydda er, att han ingifver er återhållsamhet i lyckan, klokhet i rådslagen, kraft i gerningarna, ståndaktighet i farorna och bekymrens stunder, att han vill gifva er en öfverlägsen ande, en kraftfull vilja, ett ädelt hjerta, styrka i frestelserna, så att ni kan motstå smickrets hala röst, och renhet i seder; sträfva att alltid vandra i dygdens fotspår och älska kyrkan (!) och Frankrike. Man säger att denna högtidlighet gifvit på förhand anledning till stort bryderi. Det var först fråga om, att den skulle ega rum i Nötre Dame och flras med kyrkans hela pomp och ståt; men man hade erinrat sig att sedan långliga tider tillbaka ingen arfvinge till Frankrikes tron hade der begått den första nattvarden. Grefven af Paris (Ludvig Filips sonson) hade gjort det i Claremont i England; hertigen af Bordeaux (Carl X:s sonson) i Prag; konungen af Rom (Napoleon I:s son) iSchönbrunn i Österrike; Ludvid den XVII, detta arma barn afafrättade föräldrar, dog innan ban gjort det. General Narvaez, som styrt Spanien med jernhand, har lemnat hela sin stora förmögenhet och alla sina titlar i arf åt sin brorson. Narvaez har blifvit olika bedömd af de två olika partier, som han ömsom smekte och misshandlade. Folket känner sig alltid träffadt i hjertat när det förlorar en stor och god man. Mirabeau sade: Den vackraste sidan aflifvet är döden. Den gilver rättvisa, afunden och förtalet tystna och sanningen segrar. Men vid Narvaezs graf har folket varit stumt. Man berättar en ganska pikant historia om honom. Dagen före sin död skickade general Narvaez efter sin biktfader. Min son, sade denne, nu är ögonblicket kommet att glömma alla menskliga oförrätter och förlåta alla sina fiender, — Mina fiender, jag har ingen enda, min far: sade den döende. — Alla menniskor hafva sådane, min son, äfven de ädlaste, sade presten. — Nåväl, min far, jag kan dock försäkra er att sedan lång tid har jag ingen enda, ty jag har låtit skjuta dem allesammans, Men general Narvaez kunde dö helt lugn, ty den helige fadren skickade honom, så fort han erfor hans insjuknande, sin välsignelse och full absolution för alla synder som han begått. Denna vecka har en ganska vigtig ändelse egt rum. Ett stort steg har blifvit taget till lösande af en fråga som länge stått på dagord— Hon blef retad, hennes naturliga stolthet