Dagens Nyheter – 18 maj 1868, sida 2

KHeRIer OCMNM mUSIkK. Maria Stuart i Skottland — Björnstjerne Björnsons skådespel i fri öfversättning — uppfördes, efter lång väntan, ändtligen ilördags afton på Dramatiska teatern, der den ryktbara drottringen emottogs af en alideles fullsatt salong. — Det är alltid ett mycket vanskligt företag att för scenisk framställning teckna sådana historiska personligheter, hvilken af en eller annan orsak blifvit så att säga den stora allmänhetens favoriter, och om hvilka således hvar och en bildat sig en egen, mer eller mindre klar föreställning. En sådan personlighet är, mer än många andra, onekligen Maria Stuart. Hon står i häfden omskimrad af ett poetiskt ljus, man tänker sig så gerna henne som inkarnationen af skönhet och qvinlighet i förbund med ett majestätiskt väsende — och de mörka bladen i hennes historia tillskrifver man hufvudsakligen, om icke uteslutande, hennes upptostran, den vilda tid och de omständigheter, i hvilka hon lefde, samt det oroliga, halft barbariska folk, öfver hvilket hon, ännu ung, blef satt att regera. I alla händelser har hennos tragiska slut försonat eller, rättare, mutat det enskilda omdömet, så att det blifvit och blir helt annat än historT1ens. Vi hysa ett tvifvel om, att Björnssons Maria Stnart motsvarar de begrepp, som de flesta gjort sig om den skottska drottningen, och vi tro att den bild, som fru Hvasser i lördags afton framställde af henne, föga tillfredsställde, ehuru fru Hvassers Maria i allt fall tillvann sig mycket intresse och fick lifligt bifall. Man såg, enligt vårt tycke, för mycket af den svaga och den trotsiga Maria Stuart, för litet af den qvinliqa. — Af öfriga uppträdande tillvunno sig hr Swartz (Henrik Darnley), hr Elmlund (Bothwell), hr Dahlqvist (Knox) och hr Lagerqvist (Ruthven) det största intresset. Hela pjesen är att betrakta som en skizz; ingen karakter är, med undantag af den svaga Darnleys, genomförd eller afslutad. Man måste dock beundra det vackra, kärnfulla språket och de många finheterna i de skizzartade karaktersteckningarna i pjesen. Fru Hvasser blef under pjesen tvenne gånger framropad äfvensom etter dess slut, en belöning som med lika rätt äfven bort tillkomma hrr Swartz och Elmlund. Representationen räckte mer än 4! timma. Stycket lärer ej många gånger blifva att se, ty fru Hvasser har för sjuklighet begärt och erhållit 2 månaders permission. Stora teatern hade en afgjord otur med sitt tillämnade gårdagsspektakel. Först annonserades Robert af Normandie, men inhiberades, som man sagt oss, i följd deraf att fru Michaeli behöfde hvila; så affischerades Marco Spada, men i går på morgonen öfverraskades man af sröda lappar, hvilka förkunnade att dagens spektakel måste inställas i följd af hr Lundberghs sjukdom. Dylikt är beklagligt, så mycket mer då det inträffar på en söndag med godt spektakelväder. Besynnerligt förefaller det emellertid, att repertoiren skall vara så ställd