Dagens Nyheter – 6 maj 1868, sida 1

En inspektorstjenst är icke så ofantligt maktnemligen af: med representallonen annu omtaltat Stats banetrafiken, att kunna genomdrifva en orga nisation vida mera byråkratisk än någon anna: i vårt land, men som nu folk äro vakna bör ma hoppas att detta ej går så lätt för sig. Trafik staten går löst på öfver två millioner rdr On dast i oflöningar, och af denna ofantliga sum ma slukar byråafdelningen ensam 128,20t rdr. Styrelsen har sina trogna indelade p: samma sätt som det himmelska rikets invå nare, nemligen i 34 (säger trettiofyra) olik: rangoch löneklasser, från 9,000 ända nec till blygsamma 240 rdr om året. Hvarje af dc högst uppsatta har vid sin sida en assistent som skall förestå hans tjenst, och skullc det oaktadt något oberäknadt nödfall (såsom t. ex. en kunglig persons resa) tvinga de högstuppsatta att vakna ur sitt do!ce far ni ente, finnes för sådant fall upptaget ett särskilt arfvode för öfvervakandet af afdelningen å linien, upptaget till tusen rdr. Mången skulle tro oss skämta, men vi hänvisa till den kungl. propositionen n:o 30 samt till statsutskottets utlåtande deröfver, hvaraf synes hurusom det är ett sorgligt allvar att man på detta sätt vill taga djupa tag i folkets fickor till förmån för några få embetsoch tjenstemän. I enlighet med hr ZE. Key, som genom sin motion vid förra riksdagen är egentliga upphofvet till trafikstatens infordraude, har utskottet föreslagit återförening af byggnadsoch trafikstyrelzerna under en generaldirektör. Detta är riktigt, ty byggnadsstyrelsen kostar nu onödigtvis öfver femtiotusen rdr årligen, och vi hoppas att icke ens de kraftiga ansträngningar, som blifvit gjorda i statsutskottet af några första kammarens ledamöter och sannolikt blifva med all makt fortsatta i riksdagens plenum, skola rädda byggnadsstyrelsen från välbetänkt indragning. Beträffande åter riksdagens önskan om ett billigt och lämpligt ordnande aftrafikstyrelsens verksamhet, har man sökt kringgå detta genom att uppställa ett sken af ansvarig styrelse, dock under en allena beslutande generaldirektör. Endast han och två öfverdirektörer skulle tillsättas af kungl. maj:t; alla de öfriga äro ämnade att efter behag antagas samt när som helst afskedas efter den store generaldirektörens godtycke. Men då det ligger i syftet af all sträfvan till förvaltningens ombildning, och måste komma derhän, att jernvägsbyggnaderna och jernvägstrafiken blifva en afdelning under civildepartementet, så tro vi det vara lämpligast, såsom ock Nya Dagligt Allehanda föreslagit, att inrätta jernvägsbyrån på det sättet, att den består af en chef för det hela (ordförande eller hvad man vill kalla honom), en chef för kansliafdelningen, en ban-, en maskinoch en trafik-afdelningschef, hvar och en ansvarig för sitt departement, under det, att ordföranden öfvervakar ordningen och , sammanhanget inom jernvägsväsendet. Alla desse skulle af kungl. maj:t förordnas och endast af kungl. maj:t kunna entledigas. Öfverhufvud är hela trafiken ställd på en för mycket förnäm fot. Den har blifvit bragt derhän genom att förse med höga löner och : eleganta boställsvåningar, genom att förordna en mängd adelsmän och löjtnanter till stationsinspektorer. Svårligen har inom någon gren af administrationen blifvit rådande ett sådant konsiderations-, rekommendationsoch favoritsystem. Det behöfves blott att en excellens rekommenderar en sökande, så vinner han anställning framför hundra andra — och finnes ej en plats ledig, så skapas en sådan. Detta ofog kan icke utrotas på annat sätt än att lönerna sättas lägre. påliggande, att ej personer med ganska små anspråk kunna sköta den. Hvad riksdagen bör yrka är att trafiktaxan underställes dess pröfning. När riksdagen bestämmer tulltaxan,posttaxan, telegraftaxan, å stämpeltaxan, bränvinstaxan, hvarföre skulle ) den lemna ifrån sig fastställamdet af jernvägstrafiktaxan, hvaraf 6 millioner om året i äro beroende? En punkt i statsutskottets betänkande; skole vi särskilt belysa, för att visa huru Ff stor anledning kamrarne hafva att bifalla den. i Utskottet har önskat en viss förändring i den af trafikstyrelsen föreslagna organisa? tionen, hvarigenom nemligen de så kallade distriktcheferna skulle kunna indragas. Vidf första påseendet synes denna fråga mindre vigtig, men om vi i det följande vilja betrakta saken något närmare, skola vi få set att frågan äfven i denna punkt är af största! betydelse. i Den ursprungliga trafikstyrelsen bestod 1 generaldirektör med en byråchef i styrelsen och under denna voro jernvägarne delade i 3 distrikter med hvar sin intendent i FAL IA AA Ir AA