Dagens Nyheter – 4 maj 1868, sida 2

AF ALBERT DE LA FIZELIERE, Någon tid efter 1830 års revolution uppdrog i Ludvig Filip marskalk en vigtig mission till Österrike. Frågan var att få julimonarkien erkänd af hofvet i Wien, och att förnya de diplomatiska relationerna, som blifvit afbrutna vid Carl X:s fall. Efter att ha gifvit vissa allmänna instraktioner, afskedar hans majestät marskalken, sägande: Besök Talleyrand! Han skall ge er en och annan god underrättelse. Marskalken var icke stor vän af prinsen af B6nevent. Han erinrade sig Schwarzenberg och intrigerna 1814, och han visste att Talleyrand ; vedergällde ovilja med ovilja. Men han fäste ln alseende vid denna lilla obehaglighet, väl TURLURETTE, kännande att den fiffige diplomaten hade för j vana att bebandla sina vänner som fiender, och i tvärtom sina fiender som vänner. Han begaf sig derföro till hotollet vid la rue ; Saint-Florentin, erhöll ett samtal och framställde ; tydligt och klart sin belägenhet som en äkta i soldat, hvilket han var. ; Herr de Talleyrand smålog, gned sina hän: der, talade sedan om tafle-expositionen, som i man nyss öppnat, om Taglioni och om Meyerbeer, hvilka började att sysselsätta allmänheten. Marskalken återförde samtalet till dess utgångspunkt, men prinsen kom ånyo genom en lätt vändning in i en cirkel af lätt prat. Den gamle soldaten tog allt sitt tålamod i axdspråk för att kunna förblifra lugn, då han för tionde i gången åtminstone framkom med föremålet för sitt besök. Talleyrand, med en skickligt utförd manöver begifvande sig till dörren af sitt : kabinett, afbröt honom ännu en gäng. gladt utproper 1 rg : — Ah, ni reser till Wien! treflig stad, angenämt land!