Dagens Nyheter – 1 maj 1868, sida 3

Minneslista för jordbrukare i maj 1868. (Ur Skaraborgs läas husdållniogassallskaps tidskrift.) Vicker sås för tvenne olika ändamål: antingen för att bergas till grönfoder eller för att mogna och sätta frö. I förra fallet bör den zås på mark med fuktigt, ehuru ej vattensjukt. läge, och som befioner sig i full växtkraft, så vida man ej vill gödsla den; ty sås vickern på mager jord, så ger den en högst ringa halmafkastning. Don kan sås i olika repriser, ända till slutat af månaden, för att under loppet af ena längre tid tjena som grönfoder, hvilket alltid bör skördas då vickern siår i full blomma. Till första såningen, ämnad till grönfoder, är en blandning af fyra delar vicker, en del bönor, en del gråärter, en del bafre och en dei korn särdeles passande. Vårsädseådden upptar den menta tiden af månaden. Giöm icke att harpa utsädot så väl aom möjligt, att endast den atridaste säden blifver zådd. Slösäd kan användas till utfodring af djur, men duger ej till utsäde. Så icke i otjenlig jord, eller så länge hon klibbar fast vid barftinnaruc, och red jorden väl innan du sår, så att efterföljande harfningar endast hafva till afaigt att mylla säden. SÅ snart säden blifvit sådd, så börja med rotebaggarne. En god ber:dniog och stark gödning äro bufvudvilkor för en lönande rotfruktsouling. Odlingekostnaden är dryg och lika stor om du producerar 100 eller 309) tupnor på tunnalavdet. Utan stark gödning med ladugårdsgödsel, bör man begagna lättupplösta gödningsämaen, såsom sur fo:forsyrad kalk och guano, ej i för stora qvantitetsr, till exempel 2 centner kalk och 13 centoaer guano pr tunsland. ULstrinspillning, blandad mad benmjöl, helst af ångkokta ben, är en god gödning. Bermjölet hör utgöra minrt 1 centuer pr tunnland. De i april sådda morötterna komma upp i denna månad. Dröj icko mad renanivgen till dess ogräget börjar synas utan uppbjud all: för att förhiodra det från att grönska. Härtill gifvos intet lättare och billigare medel, än stt redan före såniogen, genom upprepade harfniogariritt tid, döda de groende ogräströna och att efteråt börja rensniovgsarbetet, ippan ogräset börjat växa ut Doe under jordytan sig utvecklande späda ogräsrötterna föredraga icke rubboingar I deras läge, temperaturvexling eiler ljus. Några timwar efter det bästhackan gått äro de dödade af sol och vind, och en person har uträttat mera än fyra skulis kunnat, om ogräset riktigt hunnit fstta rot. Dertill visar erfarenbeten, att en tidig och ofta upprepad behackning har ett mäktigt ivflytande på rotväxternas hastiga utveckling, genom befordrandet af tillförsel utaf frisk luft, värme och atmosfcriskt vatten, och detta seånares kondensering i jorden. Härpå beror bufvudsakligen morot-odlingens lyckande. Detsamma gäller för alla på drill sådda växter, ieyvnerhet i torra somrar. Det är en stor villfarelse, att tro det jorden skulle uttorkas genom fl tis uppluckring. Luften lemnar mångdubbelt mer vatten till jorden än regnet, såvida tillgången, så mycket som möjligt, genom luckring underlättas. Tänk härpå under hela sommaren. Låt ej kreaturen på en gång öfvergå från torrtill grönfodring. Det måste ske småningom, om förluster skola undvikas. Tag vara på gödselvattnet. Gödselbögen måste ligga så, att intet fremmande vatten kan från omgifvande höjder och byggnader rinna till honom. Han måsta alltså ligga på en upphöjning, plattform, omgifven af rännstenar, som föra det från honom kommande vattnet till en brunn, hvarifrån det kan återpumpas öfver gödseln. och så länge filtereras genom den, till deas det sfsatt sina gödande ämnen.