Dagens Nyheter – 1 maj 1868, sida 3

valsar såsom alla tyskar, med precision, men han valsar å la preusstenne, stelt, enformigt, automatiskt. Bruden dansade derefter med sonen till bankiren Cassano. Denne herre, som antingen var mycket förlägen, och i följd deraf fubblig, eller en miserabel dansör, lösslet en af volangerna på prinsessans klädning. Stor uppståndelse! Hoffröknarne slogo förgäfves sina kloka hufvuden tillsammans om hvad som var att göra, då man fick se prinsen af Preussen ur sin ficka taga upp en iemtioöres portmonnä — Berlinerfabrikat -som innehöll ett litet kamfodral med tillbehör. Han tog fram en liten sax, böjde knä och afklippte helt behändigt den lösslitna och hängande delen af vo.angen. I samma ögonblick som den unga prinsessan utsträckte handen för att mottaga spetsbiten, förvånades man icke litet vid att se prinsen stiga upp, trycka den dyrbare reliken till sitt hjerta, högst ordentligt hopvika densamma och stoppa den i sin rockficka. Det är en riktig kavaljer, hviskade man rundt omkring mig. Denna lilla scen, till hvilken jag var vittne på tre stegs afstånd, väckte allmän belåtenhet. Om dagens stora karusellriduning och om illuminationen skall jag berätta något i nästa bref.