Dagens Nyheter – 30 april 1868, sida 3

ark papper eller ett annat föremål för påverkan af solstrålarna, betäcker dess yta med skärfvor af färgadt glas, så afgifver det, när det kommer i mörker och i beröring med den känsliga binnan, strålar endast på de ställen, der det nåtts af det aktiniska ljuset. Det vill, med andra ord, säga: de delar af papperets yta, som voro betäckta med gult eller orangefärgadt glas (hvilket binder de aktiniska strålarna), hafva ej absorberat något ljus, och kunna följaktligen ej heller lemna något, således ej göra den känsliga hinnan svart, under det åce delar af papperets yta deremot, hvilka voro betäckta med hvitt, blått eller violett glas (som icke binder de aktiniska strålarna) ega denna kraft och göra den känsliga hinnan svart på alla ställen der de komma i beröring med henuc. Huruvida nu dessa experimenter och de genom dem vunna resultaterna skola medföra någon praktisk nytta, må framtiden utvisa; ialla fall hafva vi genom dem fått en i hög grad ökad kunskap om ljusets egenskaper och b ifvit visade möjligheten af att utföra en operation, hvarom blotta tarken för icke längesedan var nog att väcka löje.