Dagens Nyheter – 29 april 1868, sida 2

Bref från Mariefred. ) (Från Dagens Nyheters korrespondent.) Ovanliga påskägg. — En stationär klocka. — Också en författare. Att man äfven i Mariefred, då påsken är i antågande, skaffar sig påskägg, för att enligt gammal häfdvunnen sed spisa dem före sötgröten på påskaftonen, är ingenting anmärkningsvärdt; ty man lefver i Mariefred lika godt, som öfverallt i det öfriga Sverge (notabene om man har något att lefva af) och — kanske lite till, sa Schantzen. Ty Mariefred eger ej allenast den förtjensten, att vara ett litet förtjusande ställe, dit mången med längtan dras, då sommaren är inne, utan det är äfyen en ganska god och billig matort. Dock var det icke egentligen om mat jag här ville tala, utan om kläder. Om kläder, då man ordar om påskägg! — Ja; ty af silke kunna de herrligaste kläder tillverkas och af maskar tillverkas det ädla silket och maskarna komma ur ägg och sådana ägg blefvo på sjelfva påskaftonen sända till fröken Lotten Liljestråle, den härvarande silkesodlingens nitiska föreståndarinna. Just det species af silkesmaskar, som heter Yama-Mais, som lefver af eklöf och hvarom vi talade en gång under sistl. januari månad, kommer nu enligt all välgrundad förhoppning, att frodas här. Det var, som sagdt är, på sjelfva påskaftonen, som dessa med så mycken längtan motsedda ägg ändtligen anlände. Iluru fröken L. bär sig åt, att konservera dem och bibehålla dem friska, tills de ännu så kala ekarne kläda sig i gröna löf, blir naturligtvis hennes ensak: men bra omöjligt ser det ut för profana blickar, helst hon i ett sällskap häromdagen talade om de små varelsernas oroväckande nyfikenhet, att redan vilja lemna sina mörka gömmor och träda fram i lifvet och dagen, för att med hela den öfriga natureu fröjda sig åt sol och vår. Men den skickliga regentinnan öfver en koloni af tusentals nyttiga in) Brefvets införande har blifvit fördröjt i anseende till bristande utrymme.