Dagens Nyheter – 27 april 1868, sida 1

Tidningen Nerikes Allehanda väckte i fjol förslag om ett allmänt publicist-möte för öfverläggning om åtskilliga allmänna angelägenheter. I är — förl. fredag — utgjorde detta förslag ämnet för en kria i Aftonbladet, uppenbarligen författad af en publicistisk elementarist, som ännu har ganska långt qvar till sin maturitet och som förråder så mycken okunnighet om de frågor han med pojkaktig påflugenhet skrifver om, att han säkerligen ej skulle undgått allvarjig handplagga om Aftonbladets hufvudredaktör haft tillfälle granska och korrigera hans kria förrän den blef tryckt. Elementaristen börjar sin uppsats med en lång inledning angående vigten och berättigandet af möten för politiska, vetenskapliga eller sociala ändamål. Denna inledning är, sedan detta slags möten vunnit autoritet inför sjelfva lagstiftningen, lika öfverflödig, som det skulle vara att här i Sverge skrifva en bevisning om den representativa styrelseformens företräde framför al enastyrandet. Sedan elementaristen derefter förklarat sig för ett publicistmötes hållande, men emot att dervid skulle diskuteras åtskilliga af de vigtigaste politiska stridsfrågorna, exempelvis skandinavismen), uppräknar han några af de angelägenheter, som i främsta rummet, enligt hans åsigt, borde blifva föremål för publicistkongressens förhandlingar. Först nämner han tryckfribotslagstiftningen i det hela och tyckes finna denna så tillfredsställande, att han ej sätter i fråga någon ändring deri. Hvar och en, som är aldrig så litet nnderkunng om tidningspressens förhållande till tryckfrihetsförordningen, skulle dock utan allt tvifvel vid ett sådant tillfälle som det nu ifrågavarande ha sagt, att det tillkommer en publicist-kongress att diskutera förslag till ändring i gällande stadganden angående juryns sammansättning, hvilka lägga makten att fria eller fälla i domstolens händer, och det på sådant sätt att den är oansvarig äfven om den skulle göra sig skyldig till den uppenbaraste mannamån vid valet af jurymän. Och för det andra skulle en sakkunnig artikelförfattare hafva bland frågor, hörande till samma vigtkategori, uppräknat den om undanrödjande af den för ett par riksdagar sedan helt oförmärkt i tryckfrihetsförordningen insmugglade ändringen, som ställer tidningsutgifvare på ett för kritiken af embetsmanna-åtgärder alltför vådligt sätt under allmänna strafflagen. Men dessa väsentliga felltryckfrihetslagstiftningen lågo utom Aftonblads-elementaristens inskränkta horisont. Han känner dem troligen icke, och då han således ej kunde tala om dem, men ndägot skulle göra för att bringa sin kria till behörigt tumtal i Jängd, for hån ut med en sällsynt förening af fräckhet och okunnighet ) Jo jo, den frågan vore det icke angenämt för Aftonbladet att få bragt på tal, der ej flere medhållare kunde påräknas än Fäderneslandet och två eller tre landsortstidningar.