Rätteg.och polisnyheter. RÄDHUSRÄTTEN. Tryckfrihetsåtalet mot tidningen Fäderneslandet förekom i förrgår åter till handläggning å rådhusrätters 4:de afdelning. Ansvarige utgifvaren, f. d. mureriarbetaren Dalhammars rättegångsbiträde, boktryckaren Hagström, inlemnade denna dag ett längre skriftligt anförande, deri svaranden för det första bestred åtalets formella laglighet, på den grund, att justitiestatsministern varit den som förordnat åtalets väckande, och ej justitiekansleren, hvilken, enligt grundlagen, vore ensamt den som i dylika fall egde rätt väcka åtal genom af honom utsedt ombud. För det andra bestreds åtalet af det skäl, att den rätte målsegaren eller kamrer Norman, mot hvilken den åklagade beskyllningen varit riktad, redan förlidet år med döden afgått. Skriften siutade med yrkande, att målet på dessa skäl måtte afskrifvas. Efter hållen öfverläggning resolverades, att rättens yttrande öfver de af ansvarige utgifvaren gjorde invändningarne, skulle afgifvas nästk. torsdag. Mordet å arbets karlen Måkansson. Af samma afdelning afkunnvades bärefter utslag i ransakningsmålet med mjölnaren Ekluud, hvilken en längre tid hållits häktad såsom misstänkt för att hafva mördat arbetskarlen Håkansson. Utslagetv hufvudsakligaste innebåll var: att som, mot mjölnaren Ekluad ej tillräcklig bevisning kuvnat förebringas derom, att han afdagatagit omnåmnde:s Håkansson, så varder Eklund från allt ansvar frikänd, kommande dock detta utslag att understälJag Svea hofrätts pröfoing, hvarför Eklund återfördes i bäktat. 3 Det faller af sig sjelft, att hustru Håkansson, m hvilken ingen bevisning alls förekommit, frikändes Slut på jättehistoriem. Genom samma dag af rädhusrättens 5:te afdelvivg meddeladt utslag, dömdes jätteförevisaren Rasmussen att till jätteförläggaren Danson utgifva i ett för slit 94 rdr och några öre, såsom ersättning för de utgifter Danson haft i och för jätten Emanuels utstyrsel vu. m. Mat-tjufvar. Härefter hölls å samma afdelning ransakniog med tvenne tjufvar, arbetskarlarne Bäck och Svensgon, samt en tjufgömmerska vid namn Fredriksson. Af remissbandlingarne upplystes, att de anklagade under en längre tid arbetat på att tömma visthus och källare hvar de kuude komma åt. Bland stölder, af dem begångne, uppräknades, bland annat: större partier kött, potatis, sill, ost, bröd, rågmjöl etc. Ögifta Fredriksson hade varit tjufvarne bebjelplig att äta upp en del af det stulna samt gömma eller afyttra det öfverblifna. Sedan de anklagade erkänt hvad emot dem förekom, uppsköts ransakningen till annan dag. Lamndsorten. En bedröflig händelse var i tisdags föremål för polisundersökning i Göteborg. Förliden måndags afton hade nemligen jernbäraren Andreas Perssons adertonåriza dotter, Anna Lovisa, begifvit sig på besök till den i Haga boeade vaktmästaren vid skarpskyttekåren Krang. : Ilon lekte der med Krang barn Gustafva och Johan Albin samt cigarrarbetaren Alfred Svensson, allesamman hennes jemnåriga. Dessutom funnos i rummet några mindre barn. Under leken inkom i rummet fjortonårige gossen Olof Pontus Krangs. Då denne såg, att Lovisa Persson på skämt slog bans bror Johan öfver ryggeu med en käpp, tog han ett i rummet stående gevär, på hvilket han satte en knallhatt, som han i söndags fått å Lorensberg. Utan att ana, det geväret var laddadt, spände ban baren och skulle afskjuta detsamma, för att å sin sida deltaga i leken, som Dblifvit litet handgriplig; men systern Gustafva bad honom akta sig, emedan det kunde vara krut i geväret. På grund af systerns tillsägelse, satte han gevärets kolf mot knäet och skulle åter spänna ned hanen ; men denne halxade emellan havs fingrar, skottet brann af och kulan inträngde vid tinningen på Lovisa Persson, gick ut genom hjessan samt inträngde i fönsterbeklädnsden, som var af trä. Denna hemska händelse tilldrog sig vid 8tiden på qvällen. KL. 2 på natten var den stackars flickan redan död, utan att ens hafva gifvit ett klagoljud ifrån sig.