Dagens Nyheter – 3 april 1868, sida 1

En stat, sådan den bör vara. Har ni hunnit läsa slutet af Edvard Laboulayes nyaste bok: Kung Pudel? Icke! Nåväl, vi råda er att göra det så fort som möjligt. Men i afvaktan på att ni hinner så långt, som till de sista sidorna deraf, meddela vi kung Hyacints iakttagelser då en god få har fört honom till Cap Palmas, i den afrikanska neger-republiken Liberia: Kungen såg sig omkring. Han befann sig i en liten regelbundet bygd och af breda gator genomskuren stad, men alla inneyånarne voro svarta. Hans utländska fysionomi tilldrog honom allas blickar; qvinnorna pekade på honom, barnen sprungo förskräckta vid hans åsyn och hundarne rusade skällande efter honom. IHyacint gick fram till en ullhårig neger, som höll på att märka oljefat i ett stort magasin, och frågade honom hvar han vore. Ehuru något öfverraskad af frågan, svarade köpmannen artigt och på god engelska, att staden hette Monrovia och vore hufvudstaden i staten Liberia. — Sådana ni här ser oss, tillade han, äro vi allesammans för detta slafvar, som kommit hit från Förenta Staterna för att här lefva i frihet. Vi hoppas att det med Guds hjelp skall lyckas oss grunda en republik, som en dag genom sina innevånares antal och rikedom skall fördunkla både Europa och Amerika. Den hvita racen är sedan länge verldens herrskarinna, den svarta fordrar Du sin del i arfvet. Hon skall erhålla den: Afrika tillhör henne. — Är ert folk talrikt? frågade Hyacint. — Vi äro endast tjugufemtusen civiliserade, svarade den svarte, men vi föra med oss en talisman, med hvars tillhjelp vi på fredlig väg skola cröfra hela Afrika och lyfta det till zamma höjd som Europa. — Hvilken är denna talisman?