Dagens Nyheter – 31 mars 1868, sida 2

En ny inkomstkälla för Sveres landtbefolkning. Då i åtskilliga svenska tidningar förekommit några upplysningar om huru halmflätningen bedrifves i vissa orter utomlands och den betydelse, denna lika intressantasom blygsamma husslöjd fått för dessa orter, anhåller jag, som år 1867 af Göteborgs musei-styrelse och Stockholms slöjdförenig erhöll ett resestipendium, för att i Schweitz utbilda min kännedom i halmflätning, att genom Dagens Nyheter få meddela mina landsmän några af de iakttagelser rörande bhalmflätningen i Schweitz och i sammanhang dermed stående förhållanden, som jag under mitt vistande derstädes gjorde. Jag gör detta i den glada förhoppning, att denna industri, som fordrar så litet kapital, men, rätt skött, kan gifva så god inkomst, äfven måtte bli hemmastadd i Sverge och en gång gilva ett lönande arbete åt de många, många sysslolösa personer, som nui detta lands kojor, till egen och andras olycka, få lida nöd i brist på kunskap om ett lätt sätt att förvärfva sig en tarflig, men säker utkomst. Det första jag, kommen på tysk botten, observerade, när jag fick tillfälle att blicka in i detta lands kojor eller i dess arbetareklass hemlif, var den idoghet, som der rådde, detifriga sträfvandet hos en och hvar, stor eller liten, gammal eller ung, att ej låta någon stund af arbetsdagen gå gagnlöst förlorad. Denna arbetsflit, påminnande om myrans och biets, kunde ej göra annat än ett angenämt och uppfriskande ntryck, helst när jag såg dess följder, som uppenbarade sig i jemförelsevis goda vilkor och den lefnadsglada och förtröstansfulla sinnesstämning hos folket, som alltid födes af ettinkomstbringande arbete, detta må nu vara hvilket som helst. Denna observation, som framkallade helt naturliga jemförelser med förhållandet i Sverge — och hvilka jemförelser allsicke utföllo till mitt hemlands fördel — hade jag tillfälle att göra öfverallt, hvar jag kom under min resa i Tyskland, och jag fick, om möjligt, ännu större anledning att göra den, när jag kom till Schweitz. I de trakter af detta idoga land, der halmflätning företrädesvis idkas, kan man ej gå tio steg utan att träffa på personer, som äro sysselsatta med flätning. Af detta arbete, som hvarken tröttar ut krafterna eller binder tan