Dagens Nyheter – 31 mars 1868, sida 2

Denne man var Germain. Då kaptenen bief honom varse kom han icke ihåg hvad som händt under den sista månaden. Hans minne af de händelser, som sednast tilldragit sig, var för en stund borta. Han glömde Damen med svarta handsken, grefve Arleff och den bortstulna millionen. Han var förflyttad tillbaka till den tid, då han i Germain hade en tillgifyen tjenare och medbrottsling. — Hvad är klockan, Germain? frågade han. — Tolf, vid pass. — Så mycket!... — Herr kapten har sofvit sedan kl. nio. — Jag ligger klädd, ser jag ..-. Men denna anmärkning, som han sjelf gjorde, väckte de slumrande minnena. Han erinrade sig nu efterhand allt hvad som passerat under de sednaste dagarne. Han mindes ock Damens med svarta handsken förfärliga berättelse om Martha de Chastenays vålnad, och han kände sin panna fulktas af kallsvett. Ännu en gång frågade han sig om icke denna qvinna egde hans hemlighet. Åsynen af Germain bidrog att öka hans förskräckelse. Han betraktade honom med vrede och fruktan. — Hvad gör du här, eländige? röt han. — Jag är ju herr kaptens kammartjenare, svarade Germain med mycken kallblodighet. — Jag har ju en gång kört dig på porten. — Förlåt mig! minnet sviker herr kapten... — Hvad merar du? — Herr kapten har icke kört mig på porten, utan det är jag sjelf som at egen fri vilja lemnat huset... — Och dervid stulit en million. — Ah! det var ju blott en liten bisak, som knappt förtjenar nämnas. — Nedricel