Dagens Nyheter – 30 mars 1868, sida 3

fälle att närmare inkttaga ställningar och förhållanden vid institutet i detta afseendo under en längere följd af åra Artikelförfattaren, hvilken lärer anse sig som granne till institutet, har troligen hemtat sina å:igter från den nya farmen på Kungsängen, hvilken närmast allmänna vägen visar sig eköligen väl skött; mea någon närmare uppmärksamhet deråt och isyanerhet åt jordbruket på hufvudgården synes tförfattaren deremot icke hafva egnat och ännu mindre derom inhemtat närboende landtbrukares yttrande. Under den förra förvaltninogen eköttes hufvudgården mera systemaliskt, än hvad sedermere synbarligen varit förbållandet. Minskoing i behöflige dragare och i arbetspersonalen, utan att begagna erforderliga legobjon under andtiderne, synnerligast vid sädesbergningen, synes oss hafva orsakat åkerbrukets förfall och grödans sämre inbergning. Trädesbruket 1866 blef genom felaxtig anordving så fördröjdt, att trädens behöriga skötsel försummades, hvarigenom slutligen tillredoingen för höstsådden måste verkställas på det sätt, att det på åkern uppväxta ogräset först med lia afmejades, hvaraftor gödselutförning, plöjning och såda sartidigt förrättades, och detta så sent, att biott omkring 10 tuaul. huono bosås med råg, hvaremot ett fält af omkring 40 tunnl. blef besådi med hvete, hvilket tillfölje af den sena sådden ej bann riktigt uppkomma. Väårlarden för det kommande året blefvo ej heiler upplöjda. Våren 1867 måste en stor del af hvetefältet åter upplöjas och besås med korn. Den öfriga delsn af hvetet blef med anledning af den sena sådden skadad af rost, bvarigenom skörden bief betydligt under medelmåttan. Kornet blef deremot vackert, men sent mogst, samt bergades och inkördes under regn. Rågskörden blef äfven vacker; skada således att de fält hvilka bort med råg besås icke dertill kunde användas, i följd af felaktig anordning. Skörden på de egentliga vårlanden 1867 visade sig, ehuru höstplöjaing ej föregått och sådden derigenom försenats, under växtperioden vacker, men blef afangifsa orsaker sent mogen, och ett större fält, besådt med ärter, skördades på det sätt, att ärterna nära öfvermogsa afmejades och Jades på slag å fältet, hvarest de minst en veckas tid qvarlågo och underregnig väderlek vändes, eller uppsattes på kässjor, men infördes så sent, att eu del slutligen måste bemföras på slädföre, och hafva sedermera ärterna begagnats till ladugården gedan de undergått torkning och förmalnivg vid Upsala ångqvarn; men dock så skadade, aut med skäl kan betviflas deras helsosamhet för kreaturen. Eo stor del af hafren och vickerskörden fick å fältet qvarstå tills den samma var öfvermogen och urspilld på marken. Tiden medgaf ej heller potatisens upptagande, förrän frost och snö inträffat, hvarför deh äfven blef skadad, och lärer en god del ännu gqvarligga i jorden. Beträffande höskörden, så, !eburu lador finnas å Kungsängen till dess förvarande, blef ändå fodret stackadt; och en större stack, som ekulie beredas till brunhö på den såkallade Djurgårdsängen förstördes helt och bålJet genom sjelfantändning. Den ringa höstplöjuing, som gjordes, verkställdes ej förrän i början atnov. månad sedan snö fallit, och sädeströskningen lärer, eburu lokomobil fivnes att tillgå, ännu ej vara afslutad, åtminstone var förhållandet sådant för åtta dagar sedan. Detta och mycket annst hafva undertecknade värboende landibrukare och många andra: icke kuovat undgå att uppmärksamma, tvärtemot artike lförfattarens uppgift, och anse vi 033 derföre, då man velat låta påskina ett motsatt förhållande, böra i sanningens intreese och då frågan rörer en allmän inrättning, upplysa get verkliga förhållandet Felet skulle, af den med ställningar och förhållanden vid inustitutet mindre bevandrade, kunna läggas inspekloren till last, men vikänna bestämdt att han vid flere tillfällen varit af olika mening med föreståndaren, som icke lärer utav missbelåtenhet se, att någon annan äsigt än bang kan vars riktig och förtjena afsecnde. Sådant är det verkliga ock fullt bevisliga förhållandet, och om ett dylkkt jordbruk bör kallas rationelt, är det åtminstone icke vinstgifvande. Si Arrhenius, Nils Nilsson i Norby, arrendator af egendom nämndeman, granne till intill Ultuna. Ultuna. I. IB. Alsing på Eke, Carl Carlsson i Norby, laudtbrukainspektor. landtbrukare och granne till Ultune. Johan Persson i Årsta, Fredrik Andersson, f. d. riksdagsfullmåktig. rättare, nåra Ultuna C. Bergström, — A. F. Akerman i Årsta, f. d. landibrukare. lanåtbrukare och Degebargare. J. BR. Ehrengren i Nontuna. landtbrukare och vära granne till Ultuna. MONTER CORE Ls Oo hh