Dagens Nyheter – 26 mars 1868, sida 1

men icke utan fana, har man sagt. Ni fienden eröfrar fanan, tar f—n regementet: det har varit en trosartikel. ESMen trosartiklar begynna att ej längre omfattas med samma vördnad som förr. Man bestrider riktigheten af de Augsburgiska; man tvekar om trosartikeln rörande kunglighetens gudomlighet; ma in har till sist begynt tvifla på satsen att ett t regemente behöfver fana, och djerfva nyhetsmakare s säga till och med att den är till skada för en här. Det är i Danmark som denna hädelse mot den militäriska ärans symbol i dessa dagar har förekommit. Man ifrågasätter i detta praktiska land på fulit allvar att afskafta bataljonsfanorna. — (Bataljonen är der den taktiska enheten; regementet utgör en underafdelning deraf). Man säger att fanan verkar menligt på tvåfaldigt sätt för bataljonen. För det första försvagar den bataljonen, i det att det bästa manskapet uttages till fanvakt och sålunda blir hindradt från att medverka i strid. För det andra är manskapet för myck et fästadt vid fanan, så att om denna genom någon omständighet blir doli eller om den verkligen blir tagen af fienden, förlorar bataljonen sin sammanhållning och sin, om man så får säga, militäriska moralitet, hvilket icke skulle ske om fanan icke vore en traditionell föreningslänk. För dessa, i korthet anförda orsaker yrkas, som sagdt, att bataljonsfanorna helt och hållet skola borttagas. Huruvida detta snart kommer att ske eller icke, kan ej nu med säkerhet förutses; men det har synts oss vara skäl, då or plan för ordnande af Sverges försvar nu är under utarbetning, att omförmäla hvad i grannlandet föregår uti nu ifrågavarande hänseende. em RE NE SE