Holmström, den förre anklagad för stöld, den sedpare för köp al en del af det stulna godset. Af remisshandlingarne upplystes att Nyström, hviskon äfven är fiskare, båtbyggare och båtförare, i oktober månad förlidet är sjort sig misstankt för att hatva å Skeppsbrokajen tillgripit 4 mattor ryssmiöl, tillhörige en crossh. Ablsren, och från en pråm, liegaude vid Szxeppsholmen, 2 taunor räg, tillhörande firman Möller Holmberg, samt slutligen från en arrendator Carl Andersson, boende å Mjölkön, Omkring 20 vät; sltsammacs i värde uppskattadt till 460 rdr. Nyström, boende å Blidön (10!3 mil från Stockbolm) och förut ej mindra än 9 gånger vid bäradsrätt tilitalad för stöld, men frikänd i brist af full bevisning, nekade fräckt äfven för dessa stölder, påstående sig hafva köpt det stora parti mjöl, han bevialigen vid denna tid innehaft, samt att ban ej visste en amul om näten. Ordf. för du, Nyström, stå inte och ljug nu. Hur vil! du att man skall tro, att du köpt så mycket mjöl på en gång? Nyström. Jo, jag har upptecknat bär hur mycket det var, och personerna också: af Petter Larsson och C. A. Larsson vid Fiskarbamnen köpte jag tilsammans 16 lisp. rågoch ett pund hvetmjöl samt al spanmålsbandlareno Trana i Räntmästarehuset 12 lisp. rågmjöl. Straxt derefter köpte jag en matta spilimjöl af en skeppare för 20 rdr. Ordf. Du har uppträdt som en riktig spanmålshaudlare, gjortistora uppköp och sedan sålt, t. ex. till Holmström ? Nyström. Inte sålt alls. — Saken var den, att jag wäffa Hol ström och talte om för honom, att det var en skeppare som hade spillmjöl att sälja för godt priz, och frågte honom om han villa taga ballva partiet med för 10 rår, å det gick han in på. Ordf. Såg till att Holmström kommer in, så få vi höra honom. Holmström, som tycktes vara en temligen enfaldia pergou, berättade på de frågor, sozm ställdes till bonom, hufvudsakligast följande: Jag träffade Nyström på Skeppsbron åsså frågte han om jag ville köpa mjöl, å jsg köpte en matta (17 lisp.) åfen; sen, en tid derefter, kommer ban, för jag talte omet, hem och grälar på mig för att jag talt om att jag köpt åren, å into trodde jag att det var gom det var. Ordf. Hvarför uppgaf du för poliskonstaplarna, då desse voro hemma bos pg, att det var spillvjöl du köpt? Holmström. Ja, si Nyström hade sagt åt mej, att jag skulle säjat, ä för resten satt jag å sydde skor ve skostället, å ints kunde jag tro, atv det va nåän domstol inte; derför tyckte jag att dä kunde gå an att tala, som Nyström ville. Ordf. (till Nyström): Hör du, du är allt en stor gök, du! Nyström (bockande sig), Nej varss, jag är ingen gök, alls, jag. Ordf. Jojo men. — Den vidare rausakningen uppskjutes till den 31 mars, då både Nyström och Holmström skola återkomma vid bemtnings påföljd. Viitnen komma då aw höras. Gelpen rymmare, Den för knifskärning avklagade kakelugnsrmakaregesälten Löfgren, hvilken, som vi förut omnätont, för 14 dagar sedau lyckades rymun från rådbusrättens 6:1e ufdelping, har nu böfvit gripen och var i går inställd inför nämnde rätt, denna gåog eskorterad af en stadssoldat. Som rätten sanvoiiks ej var beredd på ett så lyckligt reeul!tat af efterspaningarne, som nu visade sig genom rymmarens närvaro, måste ransakningen uopskjutas på 8 dagar för några fiera vittnena inkellande, hvilket till denna dag undorjåsita. Ordföranden tillsade stadssoldaten att återföra Löfgren i häksiet, läggande houom varmt på bjertat, att ej låta göken ryrama igen. J. Lind eontra A. OO. tYallenberg. I förrgår förevar ånyo vid rådhusrättens femte aldelning målet emellan brukspatronen J. Lind och bankdirektören A. 0. Wallenberg; rörande des bekanta transaktionen med inteckningstandklegar. Parterna inställde sig genom Bina förra ombud, för käranden kanslisten H. W. Reentolm och för svaranden vica bäradskötdingen J. A. Watlenberg, oi hvilka kärsndens ombud islernade slutpåstående, deri kan sökte vissa orimligheten af svaraundens in vändning derom, att käranden lemnat den ifrågavarande Omslagsreversen för att hjelpa sin måg herr M. Lund, samt yrkade bifall till käromålet. Vid siutpåståendet fogades en afskrift af ett emellan hr Lund och R. Andersson upprättadt köpekontrakt, bvaraf iohemtader, att br Lund till br Andersson sålt Benbamra, innan transaktionen emellan käranden och svarsndåen egde rum, och att br AndersBon öfvertarit betalningsansvaret för inteckniuBarna. Svarandens ombud inlemnada en skrift, deri han yrkade ströngaste ansvar ä käranden tör rättegångsmissbruk och för det ban utan fog dragit svaranden intör rätta, till hvilket yrkande svaranden förmenade sivy hafva så mycket större skäl, som målet blifvit föremål för tidningsreferater och svarandens goda namn och rykte kränkt. Tidningen Daglist Allehanda hade i synnerhet framställt s2ken så mycket som möjligt till svarandens nackdel, och inlemnade svarandens ombud ett nummer at tidningen, som han ansåg innebälla särdeles osann beskylUnicgar. Kärandens ombud anhöll stt en annan dag få ytira sig Öfver avarandens ansvarsyrkapden, och utsattes målet att för sådant ändamål den 23 dennes företagas. (D. A.)