Dagens Nyheter – 25 februari 1868, sida 2

dagar sedan, att eldsvåda ödelaggt en torplägenhet, lydande under grefve Eric Sparres egendom Brogård. Ur ett bref från trakten af bemälte herrgård, hvilket blifvit oss benäget förevisadt, meddela vi följande sorgliga skildring om hvad som der passerade samtidigt med den omskrifna eldsvådan: Grannarne i de närbelägna torpen, hörande till Brogårdsgodset, skyndade med berömvärdt nit att hjelpa den, hos hvilken elden kommit lös. När de återkommo till sina hem funno flera af dem, att de under sin bortovaro haft oväntade och ovälkomna gäster. Tjufaktiga personer hade nemligen passat på tillfället (de kunde sålunda ej vara långväga) och tagit bort åtskilligt af torparnas tillhörigheter; på ett par ställen blefvo till och med fårkreatur bortstulna. De, hos hvilka de påpassliga tjufvarne gjorde påhälsning, voro förut tillräckligt beskattade och utarmade för att ej tåla vid någon sådan der extra beskattning, hvarför den oförvållade förlusten drabbat dem tungt, mycket tungt. — — Olje-letningen vid Osmundsberget. I Falu läng Tidoing läses: Aogående de borrningar, hvilka alltsedan sistl. december månad pågått vid det inom Rättviks socken belägna Osmundsberget, äro vi i tillfälle att lemna några meddelanden, som icke torde sakna intreste. Borrningsarbetet är fördeladt på tvenne arbetslag med 10 mans styrka och fortgår 16 timmar i dygnet, rom är afdeladt på fyra särskilda vakter. Den ångmaskin, som vid arbetet begagnas, är af 8 hästars kraft samt skötes af en maskinist och en eldare. Borr-redskapen, för hvars upplyftande en särskild ånghiss är applicerad, innehar en längd af 36 fot och en vigt af 12 centner samt verkar med 3 fots fallhöjd. Under vanliga förhållanden borras 5 å 7 fot daglizen, men hinderliga omständigheter inträffa icke sällan, hvarför borrbrunnen, hvars diameter år omkring 5 tum, ännu ej uppnått störro djuplek än omkring 80 fot. De under borrningen hittills genomträngda 1sgren äro följande: a) den vanliga jorden af grus, sand och klapper med mylla, till åtskillig mäktighet af 3 å 4 fot mer och mindre; b) en lös, leroch brunaktig skiffer, som i fasta brottet är femligen faat och tät, men uppkommen i luften falier och vittrar sönder, 12 fot mäktig; c) en grof, grå, fet lera, blandad med fia sand, och ganska fin gul skimmer, 4 fot mäktig; d) brungrå, hård och fast skiffer, som vid första uppbrytningen är fet som tälgsten, men sedan torkar ut och blir som anran torr skiffer, 1 fot mäktig; e) ett hvitaktigt hvarf valklera af endast ett fingers mäktighet, men af utmärkt fiohet och godhet; f) en grof lera, brungrå till färgen, fet, blandad med ganska fin sand och skimmer (är för öfrigt af samma art som lit. e), 1 fot mäktig; g) en fin, mörkgrå, fet lera, gom i sitt brott ej faller alldeles skifrig, utan mestadels i hvasskantiga och oregelbundna stycken, ungefär som flintan; med väpnadt öga varsnar man deruti