Dagens Nyheter – 25 februari 1868, sida 2

eatern gåfvos trenne nya komedier, för hvilka ;: i i ett följande nummer få redogöra.:— Vaudeville-teatern öppnades i söndags under de bästa jörebud: fullt hus och lifligt bifall. — Nya beatern ämnar i morgon gifva ett af Selinder komponeradt Stort nationaldivertissement samt Körners en-akts-komedi Bruden, i hvilken ilskare-veteranen hr Happe kommer att utföra den ene, något till åren komne älskarens rol. — På Södra teatern lär man snart hafva att vänta återupptagandet af Hedbergs lastspel Trun af stånd och frun i ståndet (med hr Hodelli tullvaktmästarens rol) samt den muntra Drillens operett. På denna scen har man vidare att snart motse en ny s. k. folkpjes, I Helsingland (svenskt original och, som vi tro, ett förstlingsarbete) samt möjligen ytterligare ett! svenskt original Lärkan i Ramsätra af en författare, som tillförene riktat vår dramatiska litteratur med fiera populära arbeten. Fru Norman I Paris. Tidningen la Iiberte yttrar om den berömda artisten: Hr Pasdeloup har förliden söndag på en af sina folkkonserter låtit oss höra en artist med stor talang; fru Norman-Neruda, professor i violinspelning vid konservatoriet i Stockholm. Fru Norman är ett ungt fruntimmer med ett fremmande utseende, men som icke har någonting af vissa artisters excentriska väsende. Hon vår upprörd — hon kunde icke vara annat — och denna rörelse, som förrådde sig genom en stark blekhet, förlänade ännu ett behag åt detta uttrycksfulla ansigte. Fru Neruda spelade beundransvärdt Mendelssohns konsert och med en sällsynt virtuositet. Hennes ton är något tunn (grele), men detta härleder sig måhända från instrumentet. Precisionen är oklanderlig; de mest halsbrytande svårigheter, de svåraste staccati besegrades med förvånande lätthet. Man gaf denna utmärkta konstnärinna allt det bifall hon förtjenade; man applåderade henne, man inropade henne; och om fru Norman icke har pariserpubliken i bästa minne är hon bra anspråksfull och bra otacksam. Ny opera af Auber. I dessa dagar har i Paris uppförts en ny opera-comique af Den Stummas och Fra Diavolos kompositör, den dttiofemårige Auber. Den heter: Le prenuer Jour de bonheur och spelar till största delen i Indien. Musiken berömmes såsom jemngod med hvad den berömde mästaren förut komponerat, och han har efter operans uppförande blifvit öfverhöljd af hedersbetygelser. Baletten Fhryms Qvidemn har gjort stormande lycka. Till detta resultat samverkade den sällsynta rikedomen på praktfulla dekorationer och karakteristiska danser, på effektfulla mimiska scener och smakfulla tablåer, i förening med prof. Hartmanns egendomligt sköna musik. Rörande balettens dekorativa uppsättning yttrar Berlingske Tidende, bland annat: Något bland det mest storartade, som man hittills sett på vår scen, är onekligen Ågirs borg och Thryms sal, vid hvars sammanstörtning ettimponerande vattenfall blir synligt. Dessa tvenne fantasirika taflor samt en sammanställning af Ragnarok äro skapelser af der svenske dekorationsmålaren Ahlgrensson, hvars geniala talang vittnar om en ovanlig blick för scenisk effekt. Denne konstnär, som vid Stora operan i Stockholm åtnjuter ett välförtjent erkännande, har medfört ett värdefulit biträde i sin unge landsman, mekanikus Lindström. Förmågor, sådana som dessa, måste alltid vara en verklig och välkommen acqvisition vid hvarje teater, der opera och balett taga något mera än det hvardagliga i anspråk. Berlins största orgverk, det i Petrikyrkan, har 60 stämmor, 4 klavår, pedal och 10 bälgar samt s. k. pneymatisk maskin. Intet annat orgverk i Berlin har sådan maskin (genom hvilken verket blir lättspelt och tonerna ögonblickligen gifva an); här i Sverge är, som bekant, den pnevmatiska maskinen införd och tillämpad på många af hrr Åkerman och Setterqvist byggda och ombyggda verk.