Dagens Nyheter – 10 februari 1868, sida 1

ESSEN SUNDE BROS TRA KE RATIO RE En RO ERE RN a Nr RN nan sn stenen saknar icke exempel på att det afseddi ändamålet åtminstone till en viss grad vun nits. Här i Stockholm ha under den förflutna tiden tvenne sådana föreningår existerat men de ha ingenting förmått uträtta, eme dan de båda utgingo från en oriktig syn punkt, byggde sina förhoppningar och åtgö randen på en falsk grund. De ansågo nem ligen att arbetarne sjelfva egentligen ingenting kunde göra för sitt eget bästa, utan togo arbetsgifvares och andra för den fat tiga befolkningens välfärd intresserade per SONners uppoffringar i beräkning. Men så äl det en gång stäldt här i verlden att den ena menniskan icke får förlita sig på den andra; gör hon det, missräknar hon sig i de flesta fall. Här i hufvudstaden finnes ett Sällskap för befrämjande af arbetareföreningar. Detta sällskap hade sistl. lördagsafton en sammankomst i Clara församlings folkskolehus, der just det ämne vi här vidrört var föremål för öfverläggning. Ordföranden hr auditören Ljungberg framställde till besvarande af de närvarande dessa 2:ne frågor: 1:0. Böra åtgärder vidtagas för uppförande af arbetarebostäder i de större städerna och böra föreningar mellan arbetare för detta ändamål upprättas? samt 2:0. Om och på hvad sätt böra dessa föreningar af kommunen eller enskilde lämpligast understödjas? Den första af dessa frågor besvarades af de församlade med ja. Dock ändrades dess lydelse så till vida att orden mellanm arbetare borttogos. Denna ändring gjordes på yrkande af herr L. J. Hierta, som ansåg att äfven andra personer än arbetare kunde och borde vara med i dylika associationer, i synnerhet som det för alla byggnadsföretag nödiga kapitalet vanligen saknades hos arbetarne sjelfva. Den andra frågan föranledde en intressant diskussion. Arkitekten Ekman och flera andra talare framhöllo nödvändigheten af att bestämda kostnadsförslag till arbetarebostäder uppgöras, som visa att, om ett visst antal arbetare förena sig för att uppföra ott hus och förbinda sig att botala en viss hyra, motsvarande ungefär hvad tak öfver hufvudet nu kostar dem, icke allenast räntan å det nedlagda kapitalet, underhållskostnad, onera 0. s. v. bli betäckta, utan äfven ett årligt öfverskott kommer att uppstå. Då skola icke långifvare tryta, och då behöfva icke arbetarne på något sätt taga andrasvälgörenhet i anspråk. Herr Ekman ansåg att kapitalister borde bilda bolag i ändamål att försträcka lån till byggnadsföretag af ifrågavarande beskaffenhet, och det öfverskott, som uppkom, sedan ränta m. m. var godtgjord, skulle beräknas arbetarne till godo såsom amortering. Härigenom :skulle dessa så småningom komma att ega hvar och en sitt lilla hem skuldfritt. Husen borde vara små, hvadan endast ett mindre antal arbetare borde associera sig för åstadkommande af hvarje särskildt företag. — Kapten Mankell, som äfven hade flera talare på sin sida, hvaribland smeden Hagerman, högt aktad bland arbetare, lade mycken vigt på att arbetarne sjelfva skulle taga initiativet. De skulle börja med att spara, och sedan de samlat en viss summa, så att de t. ex. kunde inköpa tomten, mot hypotek af denna realsäkerhet jemte solidarisk borgen af alla associerade, låna penningar till sjelfva byggnadens uppförande. Genom att sedan betala vanlig hyra skulle de, såvida företaget vore väl beräknadt, alltid samla ett större belopp om året än det hvartill räntan uppgick, och således kunde en amortering ske, hvarigenom de slutligen måste blifva egare till huset. Under öfverläggningen lemnades upplysningar om åtskilliga redan befintliga arbetarebostäder. Bland annat omtalade baningeniören Sahlbom att arbetare vid Liljeholmens station hafva derinvid för sina besparingar uppfört bostadsbyggnad och att deras mening är att framdeles utvidga sitt företag. Sammanträdet i Clara folkskolehus slutade med tillsättandet af en komit6, som skulle närmare öfver väga frågan och uppgöra kostnadsförslag till större och mindre, för arbetarebostäder afsedda hus samt sedan inbjuda arbetare att af dessa förslag taga kännedom. Befinnas förslagen i afseende på det ekonomiska af saken praktiskt verkställbara, är det antagligt att antingen kreditbolag af kapitalister eller smärre associationer af arbetåre skola bilda sig, för att bringa till utförande något, som hittills ansetts för ett nästan oupphinneligt ningsmål. — Till komiteledamöter herrar arkitekten Etman, fabrikör ) ombudsman Svederus; auditören Ljungb 9 Mot So bros är FT hh EE Te