Ställningen i Amerika. Juldagarne äro i annalkande, skrifves från Newyork till Times under den 16 dec., men de blifva allt annat än glada här i Amerika. Resultaterna af affärsverksamheten äro alltför sorgliga och antalet af arbetslösa alltför stort, att helgen skall få annat än en sorglig anstrykning, så mycket mera i ögonen fallande, som denna tidsperiod under de fem föregående åren funnit Amerika i det mest blomstrande tillstånd. Julen 1866 och julen 1867 äro fullkomliga kontraster. Personer, som då voro i en lyeklig ekonomisk ställnixg, äro nu bankrutt. Arbetare, som då förenade sig i strikes för att tilltvinga sig högre aflöning, äro nu villiga att arbeta för huru litet som helst; bland den lägre befolkningen fanns det då godt om penningar, nu kan den endast med största svårighet lifnära sig. — New-York-World förklarar att för närvarande mer än 50,000 personer äro utan arbete i Newyork, att en komplett stagnation eger rum i alla handtverk och att en allmän fattigdom och hopplöshet är rådande bland de arbetande klasserna. Armer af arbetslöse trängas i dockorna och på varfven, uppfylla kommissionskontoren för arbetssökande och underbjuda hvarandra för erhållande af en möjligen ledig anställning. Af 4000 juvelerare, som finnasi Newyork, äro 1,500 utan arbete och af 5300 diamantslipare äro 100 sysslolösa och dessutom äro 2000 andra personer, tillhörande guldsmedsyrket, i saknad af någon förtjenst. Det finns i Newyork 900 gravörer som söka anställning, men det skall på sin höjd lyckas för 200. Af 6000 timmermän äro 500 sysslolösa och 1000 arbetande för half aflöning. Murarne äro visserligen nästan alla sysselsatta, men arbetstiden är inskränkt till hälften mot förr; de 10,000 personer som arbeta i hattfabrikerna Ha arbete från 1 till 3 dagar i veckan och detta endast mot låga arbetslöner; arbetsgifvarne anse detta förfaringssätt för bättre än att alldeles afskeda hälften eller två tredjedelar af dem. Affärerna i jern sysselsätta för närvarande endast s:del af den arbetsstyrka som existerade för ett år sedan och 5,000 jernarbetare äro sysslolösa. I skeppsbyggeribranchen råder likaledes nära fullständig stillhet och timmermännen hafva för längesedan i sin förtviflan sökt sig annan utkomst; hälften af de 8,000 cigarrarbetarne äro utan arbete; af 6,000 stufvare äro 4,200 utan stadigvarande sysselsättning; bland kontorister och handelsbiträden är ställningen i sanning sorglig och aldraminst 5,000 af dem äro vandrande omkring på gatorna, utan arbete och utan bröd; 3,000 betjenter gå omkring och söka anställning. — Detta må vara nog för att gifva en id om den sorgliga ställningen i hufvudstaden. (Hand. o. Ind. Tidn.)