Dagens Nyheter – 29 januari 1868, sida 3

Hvarjehanda nyheter. En strike i köket. Under denna rubrik, berättar Bristol Times följande: En splitter ny strike har nyss utbrutit i Dorsetshire. Tjenstepersonalen hos en af de herrar, hvilka i parlamentet representera grefskapet, hade kommit till den öfvertygelse, att den behandlades illa och man beslöt derför att underrätta husbonden, att derest icke en förändring till det bättre vidtoges, skulle samtlige lemna tjensten. Omkring 30 af dem begärde att muntligen få afgifva sina klagomål inför husbonden: detta bifölls och deputationen insläpptes. Sedan anföraren låtit förstå, att missnöjet egentligen gällde kosthållet, uppstod följande samtal: Låt mig se, sade husbonden, sjag tror att ni till frukost får ägg och fläsk, rostadt bröd, smör oeh bröd, th6 och kaffe. Ar det ieke så? Den illa behandlade personalen bejakade detta. Och vid lunchen (en andra, mindre frukost) tror jag att bröd, ost och öl alltid stå på bordet ? Svaret blef ånyo jakande. Och till middag får ni stok och pastejer, är det inte så ? Detta erkändes äfven. Får ni inte rostadt bröd och smör och bröd till th? och kött eller ost och bröd med öl till qvällsvard? Detta erkändes.Nå, men hvad i Herrans namn vill ni då ha mer? Ordföranden förklarade nu, på sina kamraters vägnar, att de ansågo sig böra få fårstek eller beafstek, efter eget val, till frukost, och tillade att om denna fordran icke uppfylldes, skulle samtlige gå ur tjensten. Detta kunde naturligtvis ieke komma i fråga, ty det var ieke så lätt att i hast få en ny uppsättning af pålitligt folk, och deras fordringsanspråk godkändes. Dessa stackars illa behandlade tjenare få sålunda hädanefter omvexling i den enformiga dieten af ägg och fläsk, rostadt bröd, smör och bröd, genom stek och beafa naturligtvis kryddade med de deliciösaste såger. Hrokodilen. Få djur (säger en engelsk vetenskapsman) äro så listiga och försigtiga, som krokodilerna. Jag har många gånger observerat dem, då de angripa de täta svärmar af små foglar, hvilka uppehålla sig i buskarne vid vattenytan. Dessa foglar äro fullkomligt medyetna om faran och de undfly den, om möjligt. Krokodilen ligger lugnt och skenbart likgiltig flytande i vattenbrynet, liksom hade den af en händelse kommit till stället; den ådrager sig sålunda de små foglarnes uppmärksamhet, och den låter nu af strömmen föra sig ett långt stycke bort, utsatt för sina tillämnade offers blickar. Foglarne, sålunda öfverlistade af bedragaren, tro faran vara aflägsnad, samla sig åter i buskarna och doppa än en gång sina törstande näbbar i vattnet. Upptagne af att släcka sin törst, märka de icke, att fienden icke längre synes på vattenytan. En plötslig sqvalnning, åtföljd af ett par ofantliga käftar, hvilka dyka upp under den buske, som innesluter några dussin offer, är der oväntade signalen till krokodilens återkomst; han har långsamt dykt tillbaka och under skydd af vattnet nalkats sina offer. Jag har sett krokodilerna upprepa denna manöver oupphörligt; de bedraga genom en låtsad reträtt och anfalla sedan underifrån. En moder, som kokar sitt barn. Tvenne qvinnor, Berche och Brajon, mor och dotter, hafva undergått ransakring vid domstolen i Corrbze i Frankrike för ett fasaväckande brott. Under förhören upplystes att qvinnan Marie Brajon, 28 år gammal, hade ett s. k. oäkta barn, 4 år gammalt. I december månad 1866 blef det tydligt för grannarna, att hon snart skulle föda ännu ett barn till verlden; hon hade dock gjort allt för att söka dölja sitt tillstånd. Den 26 augusti 1867 såg enkan Bordier, som bodde i rummet intill Marie, genom en springa i väggen att denna var sjuk och hon hörde tydligt det undertryckta skriket af ett barn, nära att qväfvas. Enkan Bordier underrättade borgmästaren om saken och denne sände en sak