Dagens Nyheter – 23 januari 1868, sida 1

Hrr v. Troil, Sven Nilsson, Lindström, Grt penstedt och Hedlund bekämpade motionen yrkande afslag å remiss af densamma. Son skäl härför anfördes, att det med motionen af sedda ändamålet, eller att förekomma spanmåls brist och minska bränvinskonsumtionen ilandet icke kunde vinnas med mindre än att expor af spanmål och import af bränvin jemväl för bjödes; att den befarade bristen af spanmål, följd af förra årets klena skörd i vissa provin ser, ej vore så farlig och alls icke större, är att den enskilda spekulationen, om den lemna des ostörd, skulle fylla behofven; att ett sådan förbud ej blott skulle afhålla alla att införskrifva spanmål från andra länder, utan äfver vålla kanske ruin för de många, hvilka nu, med full lit till gällande förordningar, börjat en verksamhet och ivgått förbindelser, som de genom ett sådant förbud skulle blifva ur stånd att fullgöra, hvarigenom en svår rubbning och oreda skulle uppstå; att det hvarken kan vara klokt, rätt eller nyttigt att vid tillfälliga anledningar vidtaga några förändringar i grunderna förlagstiftningen, lika litet som t. ex. en landtbrukare vid en tillfällig förlägenhet skulle afhålla sig ifrån att ge sin jord tillbörlig ans och gödning och derigenom sjelf förorsaka sig framtida och långt känbarare förluster; samt att ett befaradt exportförbud i Rysslands och Preussens Östersjöländer ej vore sannolikt, och att ett sådant förbud i hvad fall som helst ej kommer att utfärdas mot utförsel från Svartahafs-hamnarne, derifrån den största spanmålsutförseln eger rum och derifrån redan i år till svensk hamn inkommit ett fartyg, lastadt med spanmål. Bifall till remiss af motionen yrkades, utom af motionären, af hrr Wigardt, Medin, Rosenberg, Per Nilsson från Kristianstads län, Jöns Pärsson och Reutererona, hvilken sednare hade ämnat afgifva en motion i samma syfte, dertill föranledd af direkta uttalanden af hans kommittenter. Skälen för bifall, som af dessa talare anfördes, voro hufvudsakligen, att landets tillgång af spanmål ej vore tillräcklig för bröd och att bränvinsbränningen än ytterligare skulle bidraga till spanmålsprisens stigande, till mehn för den fattigare befolkningen, som ej har några representanter vid riksdagen; att det skulle vara en lycka för landet om konsumtionen af det förderfliga bränvinet kunde minskas; att bränvinsbränningens ostörda gång skulle bringa fördel endast för några få, d. v. s. bränvinsbrännarne och spanmålshandlarne, på alla öfrigas bekostnad. Sedan härefter finansministern af Ugglas upplyst, att till regeringen ingått flera petitioner i samma syfte, som ifrågavarande motion, utan att vid dem kunnat fästas något afseende, med nödig hänsyn till den oreda inom affärsverksamhetens fria gång och till de flerfaldiga rubbningar, som derigenom skulle uppstå, framställdes proposition på remiss, som besvarades med så blandade ja och nej, att votering begärdes. Denna utföll så, att 91 röster voro för afslag och endast 70 för remiss. O. B. Olssons motion kommer således ej att leda till någon vidaro åtgärd.