Dagens Nyheter – 14 januari 1868, sida 3

Nlinneslista för trådgårdeoöodiare i januari 1868. Köksväxtodlingen. I denna månad har man icke mycket växtodlingen direkt berörande arbeten att verkställa i köksträdgården. men så mycket mer af förberedande åtgärder., Krasse (Lepidium) och bladsallat eller laktuk, sås dock i lådor sora ställas i växthus eller å annan ljus och någon verm plats för ätt ha tillgång deraf under vintern. Köksväxterna som förvaras i källare, genomses och putaäs, de köksväxtfrön som möjligen blifvit ingamlade röngöras, man tecknoar Big till minnes, hvad man har, för att nedan veta hvad som behöfver anskaffas. Strö framköres till bånkplatsen och uträdes på densamma efterband som det samlar sig vid stallet, så att det icke blir lemnadt att ligga derstädes, brinna ihop och bli odugligt. Mot slutet af månaden kan man börja lägga drifbänkar och är en 8 k. melonkur, d. v. s: en liten drifbänk för blott ett fönster för uppdragandet af tidiga meionplantor, vanligen det första som anlöggee. Potstis ämnad till drifning intages i ett växthus eller annat varmt, ljust ram och utbredes på en hylla e. d., så att hvarje potetis är utsatt för dagaljuset, för att utgro innan den sedan antingen i nästa månad eller i mars utlärges på bänk. Medan man nu har ledighet från yttre arbeten förfärdigas ny och lagas gammal redskap. Glas insättes i drifbänksfönsterna der sådant möjligen felar, hvarjemte sjelfva föneterbågarre målas. Har men sorgfälligt målat i sjelfva falsarna invan glaset från början blef insatt och sedan stryker träet med oljefärg hvart, eller åtminstone hvartsanunat år, stå sig fönsterna betydligt längre än hvad detta eljeast blir fallet. Vidare hermförskaffis nu ärtspröt elier ärtrig och bönpstör o. d. som framdeles kommer att behöfvas. Vid passande väderlek hemköres sand till gångarne. Likaledes hemköres dyjord, grästorf o. d. till komposter. Komposter bildade af hvarftals dyjord och kalk, eller hvarftals dyjord och gödsel, bli, om de fått ligga 1 eller 2 år och derunder omarbetas några gånger, ett utmärkt godt jordförbättringsämne, genom hvars påförande matjordslasret förökas. Skulle jorden möjligen icke vara kälad, kan man verkställa höstgräfning för så vida detta icke med-. hanns på hösten. Likaledes kan man i denna händelse äfven verkställa djupgräfning. Vi ha trott 088 finna, att man i allmänhet inom trädgårdarna icke så allmänt begagnar djupgräfniog som önskligt vore. Vi vilja emellertid föreslå att man alltid skulle uppgrälva det stycke som är ämnadt till kål, selleri purjo o. d. gom fordrar nygödslad jord, och då man vanligen låter deasa växter omvexla på de olika jordstyckena enligt plånen för växtcirkulationen, skulla: mana efterhand få all sin jord djupgräfd, hvareftor den sedau komme att djupgräfvas med vissa mellantider, t. ex. hvart 3:dje el. ler 4:de är, och vi kunna af egen erfarenhet försäkra, att dotta arbete väl betalar sig. Vid djupgräniog inom köksträdgården till kål o. d. hafva vi förfarit på följande sätt. Sedan ett lager gammal väl brunnen bänkgödsel blifvit utbredd på jordstycket i fråga, bar det blifvit ber pA 1:, fot äjupt. Sedan detta blifvit verkstäldt bar ytterligare ett lager dylig gödsel blifvit påförd, och på vanligt rätt nedgräfd ett spadiag djupt Har den Brist påförda gödseln icke buonit nedgräfvas innan jorden tillirusit, eller ock om jorden tillfrusit innan den buonit blifva utförd, bsr den utbredts och fått ligga ofvanpå till våren. Bättre är emellertid om den gödsel kom påföres efter djupgräfniogen kan nedgräfvas så snart den blifvit påförd. Fruktodling. Vid möjligen inträffande blid, fuktig väderlek kunpa fcukttäden reogöras från modsa, hvartill skrapor af trä eller skarpa Qvastar bezagnas. Krusbäre-, vinbärsoch hbellonbuskar kunva. likaledes beskäras, på framt djup snö icke lägger hinder i vägen derför I fall man på våren