Dagens Nyheter – 10 januari 1868, sida 2

0M Jordbäfningen på S:t Barthelemy. Att den lilla ön icke varit fullständigt oberörd af de sednaste jordstötarna på Antillerna framgår af en skrifvelse från staden Gustavia, daterad den 25 november 1867, af hvilken vi, efter Posttidningen, lemna följande utdrag: Sistlidne måndag den 18 innevarande november, några minuter efter klockan 3 e. m., förspordes här en jordbäfning, hvars ovanliga långvarighet, ehuru inga våldsamma skakningar eller häftigare stötar derunder förekommo, hos många injagade stor förskräckelse. Rörelsen syntes jemn och ihållande från en till två minuter, — den längsta alltsedan den stora jordbäfningen af 1843, som lärer hafva varat omkring tre minuter. Flera ansågo varaktigheten af den nu kända böra antagas längre, ja, ända till fem minuter. Barometern hade väl fallit något, men obetydligt, antydande ingen fara, hafvet var som det tycktes lugnt, luften klar och vädret godt, då, ungefärligen en timma etter jordbäfningen, vattnet med ens sågs strömma ut ur Carenagen, eller den inre hamnen, med oerhörd fart, lemnande densamma till hälften torr, och, efter flera minuters fortsatt utströmmande, åter rusa in tillbaka med ökad hastighet och fördubblad volum uti en stor svallvåg, högt öfverlöpande hamnens vanliga bräddar och inträngande alnshögt i närmare stranden liggande lägre byggnader, dit äfven en mängd fisk infördes, hvaraf en del vid vattnets utströmmande qvarlemnades. Trenne särskilda gånger upprepades detta fenomen, hvarje gång med lika stor, om ej större, våldsamhet och med hvirflar här och der vid sidan af svallvågen, fortfarande derefter på samma sätt, ehuru i mindre grad, under minst en timmes tid, hvarCREST RER BROS stR RS DS ESR TN AES