Dagens Nyheter – 9 januari 1868, sida 2

ingen. Herr S. begagnade vid första försöket utspädd svafvelsyra, hvari han några timmar (9, om ref. hörde rätt) kokade lafvarna och erhöll, efter slutad kokning, följande resultat: 44 01, socker ur manlafven, 40 9, ur islandsmossan och endast 49, ur renmossan. Detta var mer än andra fått och föranledde ett nytt försök. Dervid kokades lafvarna under lika tid endast i syradt vatten, och det öfverraskande resultatet blef då: Manlafven nära 73!39, SoCker, islandsmossan 72 0, och renmossan 68 94. En sådan utgång af försöken, väckte naturligtvis tanken på, hvad framtidsanvändning den gjorda upptäckten kunde hafva, och prof. Stenberg började nu en serie experimenter, afsedda att af lafvarna tillverka bränvin. Vi förbigå de första försöken och meddela endast resultatet af det sista, som herr S. hittills varit i tillfälle att göra (tillgången på lafvar hade blifvit uttömd.) Om man tänker sig svenska skålpundet deladt i 500 vigtdelar, så inses tydligast det genom detta försök erhållna resultatet. Ett skålpund renlaf (sålunda 500 vigtdelar) kokades i !s skålp. syra. Deraf erhölls 214 vigtdelar socker, som gaf 129 vigtdelar bränvin. Detta blir nära 1 kanna bränvin af 1 lispund renlaf. Hr Stenberg anmärkte härvid, att försöket, som framkallat detta resultat, dock ej, i anseende till den ringa qvantitet, som fanns att experimentera med, varit så fullt tillfredsställande, och trodde han sig kunna antaga, att de andra lafarterna, som visat större sockerhalt, kunde lemna 1a k:a bränvin aflispundet, hvilket är lika mycket, som mån beräknar af ett lisp. säd, med undantag af råg och hvete. Professor Stenberg förevisade det fabricerade bränvinet och hade haft den artigheten att äfven medtaga glas, hvarigenom vetenskapsakademiens ledamöter blefvo i tillfälle att taga sig en smaksup, som, oaktadt den utgjordes af rama finkeln, tycktes smaka bra. Slutligen anmärkte prof. Stenberg, att de gjorda försöken visserligen ännu voro för få och för ofullständiga, att något bestämdt omdöme öfver betydelsen af den gjorda upptäckten kunde fällas; men så mycket vore dock gifvet, att frågan förtjenar den största uppmärksamhet; och uttalade professorn der önskan att personer som vore i tillfälle dertill, anställde försök : större skala, hvarigenom kunde fullt säkert utredas, om den gjorda upptäckten har praktisk tillämpning.