Den märkliga upptäckten af ett nytt råämne för bränvinstillverkning. I tisdagsnumret omtalade vi att professorn i kemi och farmaci vid Carolinska institutet, hr S. Stenberg, då han undersökte näringshalten i åtskilliga nödbrödsämnen, fann fere laf-arter innehålla omkring 30 procent stärkelse samt att detta resultat ledde honom på den tanken att dessa lafvar borde kunna med fördel begagnas till material för bränvinsbränning. Vid vetenskapsakademiens sammanträde i går afton redogjorde professor Stenberg utförligt för gången och resultatet af sina undersökningar, -hvilka här i Stockholm, der de blifvit kända, redan förut väckt det aldrastörsta uppseende och intresse. Vi äro i tillfälle att meddela ett kort sammandrag af professor Stenbergs redogörelse. Prof. Stenberg lemnade till en början en redogörelse för hvad den kemiska litteraturen irnehåller om förut gjorda kemiska försök att ur islandsmossan, renmössan och manlafven framdraga stärkelse. Berzelius hade redan upptäckt att dessa lafvar innehålla stärkelse, och med ledning häraf hade flera kemister i Tyskland, bland andra den bekante v. Liebig, anställt försök att frigöra stärkelsen, men blott ofullständigt lyckats häri, emedan de användt för starka syror till lös