tockholms allmänna skyddsförening måtte ansas ett belopp af 4,000 rdr, att af föreningen nvändas under denna vinter till beredande af rbetsförtjenst åt behöfvande qvinnor inom hufudstaden, hvilka sakna sysselsättning. Fattigårdsnämnden, till hvilken frågan blifvit hänskjuon, har vitsordat behofvet och nödvändigheten f att något göres för beredande af arbetsförjenst åt nödställda qvinnor, och har beredningstskottet hemställt, att stadsfullmäktige måtte ifalla det begärda anslaget. Jernväg norr om Mälaren. Vi ha örut omnämnt att landshöfdingen i Westmanands län, å en inom detta län och Dalarne billad jernvägskomitås vägnar, uti en till öfverif ståthållaren stäld skrift hemställt, huruvida ej, lå det borde våra för hufvudstaden af stor vigt, utt stambanesystemet ju förr desto heldre utsträcktes inom dess handelsområde norr om Mälaren, och det vore ytterst nödvändigt, att de orter, hvilka voro i saken intresserade, sökte med samlade krafter arbeta på framgången af sina önskningar, äfven Stockholms kommun skulle finna sig uppmanåd att verka för sakens befordrande; Denna skritt har öfverståthållare-embetet öfverlemnat till stadsfullmäktiges beredningsutskott med anmodan till stadsfullmäktige att i Berörda, för hufvudstaden vigtiga fråga vidtaga den åtgärd och meddela det yttrande, som af hufvudstadens intresse må påkallas. Beredningsutskottet Har nu föreslagit, att stadsfullmäktige måtte hos regeringen anhålla, dels om verkställandet af en fullständig undersökning för framdragande af jernbanor uti nedannämndå tvenne sträckningar, nemligen den ena från Thureberg vid Stockholm—Upsala banan fill trakten af Sevalla och vidare genom Norbergs bergslag till Smedjebacken och sjön Wessman såmt den andra från Upsala genaste sträckningen norrut till Söderfors, derifrån-till Gefle—Dala-banan i närheten af Mårgretehill och sedermera öfver Ockelbo till Bollnäs samt vidare norrut förbi Stödesjön i Medelpad till någon punkt i detta landskap, hvarifrån banan sedermera kunde lämpligast dela sig i två grenar, den ena till Jemtland och den andraifortsatt riktning norrut genom Ångermanland; samt dels att, om det genom dessa undersökningar bekräffas, att något väsendtligt hinder för banornas framdragande i nämnda riktningar ej förefinnes, regeringen måtte, då lämpliga tidpunkten anses inne att företaga jernvägsanläggningar norr om Mälaren, i proposition hos riksdagen föreslå ifrågavarande två banor till utförande. Stoekholms arbetareföremning hade i söndags uti nedra börssalen en samniankomst. med sång och föredrag, hvilken var talrikt besökt. Bland föredragen åhördes med stor uppmärksamhet ett af mag. S. A. Hedin Om-arbetarens medborgerliga ställning i samhället. Dessutom förekommo tvänne poemer, framsågda af ledåmöter af föreningen, och ex nyårshelsning af föreningens ordförande. . En liten lexa, skämt i 1 akt, är ett litet älskligt stycke, som några gånger gifvits på Dramatiska teatern. I pjesen uppträder ett sedan 3 månader nygift par (hr och fru Hedin). Deras äktenskap är lyckligt, men frun har icke destomindre företagit sig det lilla orådet att skaffa sig-en nyckel till sin mans secretair, der hon finner en dagbok,i hvilken han brukar sätta sitt hjertas tankar på papperet; hon upptäeker der att hennes man visserligen finner henne mycket älskvärd, men desslikes hvardaglig och enformig, att hon saknar lif och känsla och att han afundas andra männer, hvilka ega svärmiska, slösande och svartsjuka hustrur. Hon fattar nu det förståndiga beslutet att bota honom för hans dåraktighet; att ET uppskatta sin lycka, och framställer sig plötsligt för honom såsom i superlativ grad egande de odygder, han hos henne tycker sig sakna. Att mannen blir grundligt botad och att utförandet å båda sidor är ypperligt, behöfva vi icke tillägga, äfvensom att det icke minst anslående i stycket är fru Hedins tvenne kupletter på melodier ur Storhertiginnan af Gerolstein. Offentliga föreläsningar, Nästa måndag den 13 d:s komma de at särskilda hrr Körhiterade anordnade offentliga förefishingår att fortsättas. Dessa föredrag, som för tiden till instundånde april månads utgång äro bestämda till fjugo, indelåde ifyra serier, hvarje sådan innehållande fem föreläsningar, öppnas af akad.-adj. fil... d:r. C. T. Odhner, hvilkens ämne blifver: Politiska reformatorer vid medeltidens slut. Efter honom föredrager akademidocenten L. H. S. Dietrichson: Buder ur den norska poesiens hiätoria. Vidare ämnar protessor G. W. J. von Diben att föreläsa: Om menniskans hud; vid hvilket föredrag särskilda ritningar komma att begagnas, sämt slutligen e.o. amanuensen; fil. d:r H. 0. Hildebrand: Om ko: a st rr 0 i AR Ro Tess AlA tesk-imir 3 Ott POS