Dagens Nyheter – 23 december 1867, sida 2

jordbäfningarne i Westindien ock orkanerna i Ostindien. På ön S:t Thomas kändes den 18 november på eftermiddagen ett mycket våldsamt jordskalf, som räckte i omkring 2 minuter, och mera eller mindre skakade alla byggnader i staden. De tvenne påföljande dagarne förekommo mer eller mindre häftiga skakningar, hvilka fortforo ännu den 21, men svagare. Nästan omedelbart efter det första jordskalfvet uppkastades i inloppet till hamnen utomordentligt höga vattenmassor, som med största våldsamhet drefvos mot land. På ena sidan af hufvudgatan har vattnet förstört många butiker och i hög grad skadat byggnaderna. Dessa vattenmassor kommo fartyg och båtar att kantra eller stranda. Flera personer omkommo dervid. Största delen af befolkningen rusade genast efter de första skakningarna upp på höjderna, der de tillbragte natten under bar himmel, och ännu den 19 hade många ännu icke vändt tillbaka till sina lägre liggande hus. Några få hade blifvit skadade af de nedstörtande byggnaderna. — Sinnesstämningen var naturligtvis mycket nedtryckt. Den 19 och 20 voro butikerna och alla offentliga kontor tillslutna. Många uppehöllo sig ännu alltjemt på höjderna, der egarne till de der uppförda husen öppnat dessa, så långt utrymmet medgaf; de andra bodde i tält, som de uppsatt under bar himmel. Rörande förluster af menniskolif och gods, har man, utom det ofvan anförda, vunnit följande upplysningar: tvenne båtar hafva med manskap förlist i hamnen; en liten bogserångare gick förlorad med 6 personer och af ångfartyget La Platas besättning och passagerare lära 20 hafva drunknat. Liverpoolvarfvet är helt och hållet förstördt; likaså de handelshusen Schön, Willinck Komp. och Hutzig komp. tillhörande varfven. Hvartdera af dessa handelshus anses hafva lidit en förlust af 100,000 dollars. Enligt ett enskildt bref kände man i S:t Thomas 148 jordstötar på 30 timmar, och icke ett enda hus är oskadadt. Underrättelser af den 30 nov. meddela att många handelshus på S:t Thomas blifvit så uppskrämda att de beslutat upphöra med sin rörelse och flytta från ön. — Jordbäfningen sträckte sig äfven till Portorico, Vieguis, Tortola och andra närbelägna öar. På S:t Croix inträffade den 18 november på eftermiddagen ett häftigt jordskalf, omedelbart åtföljdt af öfversvämning. I Christiansted blefvo många hus förstörda. Invånarne kunde med nöd rädda sig sjelfva från öfversvämningen med förlust af större delen af sitt bohag. Öfverallt i hamnen såg man gods flyta omkring. — I Fredrikssted voro förödelserna ännu större, och några byggnader äro förvandlade till ruiner. Det amerikanska örlogsfartyget Monongaheta och flera andra fartyg på redden blefvo kastade högt upp på land. Ivenne personer anträffades döda på gatorna, och några barn saknades. Om de orkaner, hvilka rasade på öarne sydost från Ostindien, ha vi samtidigt erhållit något utförligare underrättelser. Den 23—24 september gick en orkan fram öfver ön Luzon. Den dref vattnet ur hafvet upp i floderna, så att markerna blefvo öfversvämmade. TI flera distrikter blefvo flera byar, all växande gröda, all boskap samt vägar och broar förstörda. Många menniskor omkommo, och de qvarlefvande äro hemfallna åt det förskräckligaste elände, emedan deras fält äro begrafna under sand och sten, som öfversvämningen fört med sig. På Mindanao hafva jordstötar försports alltsomoftast ända från den 7 augusti till den 9 september. Marken öppnade sig på flera ställen och derur uppsteg en mörk, stinkande vätska. Sanden i flodens botten häfdes på flera ställen upp öfver vattenytan. Inbyggarnes lätta bambukojor ledo lyckligtvis föga skada. I staden Manilla steg vattnet, i följd af en orkan, 4 fot högt öfver gatorna, så att invånarne i förstäderna måste öfvergifva sina låga kojor. Öfversvämningen förstörde en stor massa varor och en mängd fartyg blefvo drifna in i hamnen, mer och mindre skadade.