Dagens Nyheter – 2 december 1867, sida 3

Farfars favorit-dryck. (Apropos Den gamla; goda tideno): Min farfar var en rättfram karl, Han hörde till de gamla fäder, Som gick i i skinnoch vadmals-kläder Och talte jemt om fordna dar. Hvad, slyngel,, sades han en dag; Då ett glas punsch jag fört till läppen — Du dricker tocket! Fram med käppen, Jag skall dig lära drickat, jag! Vet du ej skäms! — Blott nitton år, Och dricker redan starka drycker — Hör, pojke, vet du hvad, jag tycker, Du borde skämmas, som ett får! I fordna dar, då jag var ung, Då fanns det mera kraft och kärna I pojkarne, och deras bjerna Var derför iate trång och tung. Då drack man öl och bryggde mjöd Och drack, förstås, också af detta; Hörpå, så skall jag dig berätta Hur jag en gång på sjulöl bjöd På skänken, just der båln står nu, Der stod den blanka silfverkannan... Hvem, tror du, kom? Jo ingen annan Än salig prosten med sin fru.