Dagens Nyheter – 2 december 1867, sida 2

En seen i polisdomstolen. Domaren. Ropa hustru Håkansson! Håkansson inträder, med steg som komma golfvet att darra, iklädd en svart klädning, uppsatt i festoner, hvilket moderna sätt att vara elegant lemnar åskådarne tillfälle att beundra ett par bastanta ben, liknande grindstolpar. Domaren. Vill ni i dag erkänna att ni idkat olaga handel och dervid likaledes olagligen serverat öl i denna handel? Håkansson (med stor munvighet). Jag erkänner inte en smul; det är lögn alltsammans; jag pliktar inte ett öre, å... Domaren. Vittnen ha blifvit hörda, hvilka intygat att ni sålt öl... Håkansson (häftigt afbrytande). Det bryr jag nd inte om; jag pliktar inte ett öre; nej, ta mej... Domaren. Tyst, qvinna! Håkansson. Det är lögn; inte ett halft en gång. Åklagaren. Jag yrkar ansvar å Håkansson för olaga handel samt för oskickligt beteende inför rätta. Håkansson. Nej inte ett... Domaren. Tyst! Håkansson dömes att för olaga handel böta 10 rår, samt för oskickligt och förargelseväckande beteende inför rätta 25 rår. Håkansson (förbluffad). 25 rdr; för så litet? Domaren. Ja! Gå nu och försök att hålla mun på er. Håkansson aflägsnar sig med jättesteg, slungande en ursinnig blick mot åklagare och domare.