Dagens Nyheter – 28 november 1867, sida 2

BRätteg.och polisnyheter. Råädkhusrättecs. Mordet å mamsoll Laurell. I går fortsattes i rådbhusrättens 6:te afdelning ransakningen med Margareta Larsson och guldarbetarenJohan Friberg. Vader protokollsjusteringen förekom följande: Domaren. Hör nu, Larsson, är det rätt sagdt hvad vittnena förra gången berättade?. . Larsson. Ja, det är det. Domaren. Hvarför sade du till vittnet att mamsell Laurell var en. elak. och konstig menniska? Larsson. Jo, för hon klagade alltid öfver sina brorsbarn. i Domaren. Har hon varit elak mot dig? Larsson. Nej, inte annat än hon grälat. Domaren: Hvaraf kom det sig att du yttrade att hon var elåk?s Larsson. Det kom sig deraf att ett fruntiumer i grå klädning sa att mamsell Laurell var tokig. Domaren (till Friberg). Har Friberg närmare tänkt på sitt yttrande om Lindström, att det skulle vara bans fel om Larsson vore skyldig? Friberg. Förhållandet var, att jag 14 dagar innan mordet begicks, fick arbete hos Dufva med det vilkor, att jag skulle arbeta hemma; när jag kom hem med denna underrättelse, blef Larsson arg och sade, att hon ej komme att tillåta något arbete hemma, ty hon ville inte bli ibjelosad af röken,. Hon sade vid samma tillfälle, att hon skulle slå bly i öronen på mig då jag låg och sof, för så nyttjade de i hennes hemort, påstod hon. Vidare erkände hon sig ha haft närmare umgänge med Lindström, att hon gifvit honom pengar och skulle skaffa honom ännu mycket mer. Larsson. Det är en alldeles ny lögn; jag har aldrig talt om mitt förhållande till Lindström. Friberg. Enkan Jonsson hade åtminstone hört, då hon talade om att hälla bly i örat på mig, och att hon ej ville att jag skulle arbeta hemma. Larsson. Det är osanning; jag sade tvärtom: Gud vare lof, då komma vi inte att lida nöd längre; och något tal om bly var det. ej. Domaren. Kan Friberg vara så elak, att han vill dikta på Larsson nu omnämnda uttryck ? Friberg. Det är sanning, hvad jag sagt. Sedan ordföranden underrättat de anklagade, att vittnesförhör blifvit hållet med Rebecca Charlotta Jonsson i dennas bostad, och att resultatet af detsamma skulle komma att meddelas nästa rättegångsdag, började förhöret med de till denna daginkallade vittnen, hvilka voro: en skomakare Nylin och tvenne poliskonstaplar. Nylin berättade att han, som inflyttat till Fribergs den 13 juni, snart åter måste afflytta för Fribergs gvåra sinuelag. Under det vittnet bott hos Friberg, hade han hört denne, bland annat, yttra: ja skall mörda Lindström eller också Larsson,. Vi ett annat tillfälle bade Friberg skolat yttra: Jag skall skrätta, när jag får se Larssons hbjertblod;; ES ET.