Dagens Nyheter – 26 november 1867, sida 3

Lotteri eller icke lotteri? Det är bekant att förbud emot lotteriers eller hazardspels inrätttande och utöfvande blef stadgadt i kongl. förordningen den 21 mars 1844; Förut hade här i landet funnits det af staten sjelf förvaltade kongl. svenska nummerlotteriet. Detta lotteri var så inrättadt, att de personer som togo lotter i detsamma hade all sannolikhet för sig att blifva utaf med hela sin insatts; emedan vinsterna voro jemnförelsevis få. Statsverket hade på detta företag en icke obetydlig inkomst: Slutligen föranledde oviljan emot kongl; -.nummerlotteriet och statens sätt att genom detsamma bereda sig inkomster, att det blef här i landet förbjudet att inrätta lotterier. Sedan detta förbud utkom; hafva en mängd företag bildats, hvarvid utlottning af deras aktier eller obligationer egt rum för att bestämma sättet och ordningen för inlösandet af desamma; ofta med olika räntevinster; Som detta i sjelfva verket anses vara någonting annat än kongl. nummerlotteriets lotter; der insatsen kunde gå förlorad; så bafva dessa företag blifvit af regeringen, tid efter annan; sanktionerade och aktierna eller obligationerna bland allmänheten utbjudna. Det är sålunda uppenbart, att det icke är utlottningen; som bestämmer en sak vara lotteri. Det måste vara förlusten af det insatta kapitalet, som bildar hvad i kongl; förordningen af den 21 mars 1844 menas med lotteri eller hszardspel: Om en person finner nöje i att köpa en lottsedel, uppoffrar han måhända icke mera än ett