Dagens Nyheter – 8 november 1867, sida 3

NN Utriket-Styhetor. En dagorder af Garibaldi, utfärdad å Monte Rotondo den 27 okt., lyder sålunda: 300 fångar, 2 metallkanoner, den ena 24och den andra 12-pundig, en mängd vapen och ammunition samt 50 dragonoch artilleri-hästar, se der de trofeer som de tappra frivilliga erbjuda Italien såsom en underpant för dess lyckliga och fria framtid. När jag får fullständiga rapporter öfver de vapenbragder, som utmärkt denna ärofulla strid, skall jag lemna närmare redogörelse derför. Romarne, våra fäder, hafva besegrat verlden genom tapperhet och disciplin. Till den tapperhet, de frivilliga visat sig ega, måste oundgängligen komma disciplin, utan hvilken ingen enda militärisk kår kan existera. . Jag anbefaller framför allt de frivilliga att vårda sin helsa och sina vapen. G. Garibaldi. Följande proklamation; tryckt i Terni på Garibaldis befallning, blef spridd i Rom på föranstaltande af dervarande komit för den garibaldiska rörelsens befrämjande: San Colombo den 28 oktober. Bröder i Rom! Efter att hafva besegrat fienden, befinna vi 0ss nu i sigte af den gamla modren Rom. Blott några mil skilja oss från henne; och iftöm få dagar skola frihetens okufvade kämpar i Häst tillrveealägga dessa mil, för att gifva sista slaget åt det t;ranni, som sedan århundraden förtryckt 088. Hällen eder färdiga att utstå det sista profvet! bereden eder till att genom alla möjliga medelbefria eder ifrån sbirrerna; det är slafvens rätt. Denna gång är det I, som skolen gifva verlden ett nytt tidskifte, frihetens och framåtskridandets. G. Garibaldi. Under det de engelska förberedelserna till den abyssiniska expoditionen fortgå, inlöpa underrättelser, som skildra ställningen i Abyssinien såsom mycket dyster. Från armeniern Rassam, hvilken såsom engelsk agent sistlidna år häktades och måste öka de europeiska fångarnas antal i Magdala; har till London kommit ett bref af den 7 september. Han klagar mycket öfver den dåliga förbindelsen med kusten; i följd hvaraf ett bref från London af d. 2 mars först nyligen hade kommit honom tillhanda. Om förhållandena i Abyssinien berättar Rassam cräsliga saker. Upproret har spridt sig öfver hela landet: Kejsar Theodor skonar hvarken man eller qvinna och rebellerna fara fram på samma sätt; Honom, Rassam, sjelf behandlar kejsaren med skenbar vänskap, sänder honom artiga komplimenter och befaller myndigheterna att ofta besöka honom; I ett nyligen erhållit bref kallar Theodor honom sin vän och broder; men på någon frigifning är derföre icke värdt att tänka. När man för kort tid sedan sade