Dagens Nyheter – 4 november 1867, sida 1

sådant jern; som betalas högre; måste exportenrs totalvärde vara större än här nedan synes. Vi meddela uppgifterna å den utskeppade I qvantiteten och å dess värde i ofvannämade i myntsort: Årligt Värde efter kurs medeltal. Export. — Hamb. Banco. Åren. Skeppund. Mark. 1781—1785 345,000 1786—1790 380,000 f För desaa 1791—1795 375,000 ) år saknas 1796—1800 353.000 A uppgifter. 1801—1805 375,000 1806—1810 262.000 4 973,000 1811—1815 366,000 4.575 000 1816—1820 354 000 7,399 000 1821-—1825 400,009 8,000 000 1826—1830 398.000 3,184 600 1831—1835 436 000 7,303 009 1836—1840 487.000 9649 000 1841—1845 305,000 3.396.000 1846—1850 555.000 2,678,000 1851—1855 584,000 10 768 0CO 1856 635,000 14 .288,000 1857 646,000 14 535,000 1858 493.000 9 459.000 1859 625,000 11.250 000 1860 718,600 12,924.000 1861 520,000 8,143,0C0 1862 656,000 11,029,000 1863 650,000 12,240,000 1864 709,000 12,762,000 1865 658,000 12:173.000 1866 3850,000 14,291,000 Ofvanstående uppgifter vittna om att stångjerustillverkningen har stigit ansenligt och jemnt sedan 1810. Men hvad som icke kan undgå att väcka förundran är just det jemna i willverkningens förökning: Man tror allmänneligen aut svenska industrien gjort jätlesleg framåt eedan 1850, cch det kan tyckas att den borde bafva gjort det, enär sedan den tiden landet indregit genom statslån och bypotekslån stora ka pitaler. Men ctt närmare betraktande sf ofvan anförda uppgifter visar att åtminstone stångJernstillverkningen icke har gjort större framsteg på de sednaste 12—15 åren än på de 12—15 åren näst förut. Under åren 1836 till 1840 utgjorde exporten i medeltal 487,000 skeppund; åren 1851 —1855 steg den i medeltal till 584,600 skeppund; tillökningen var 11,99 eller mycket nära 12 procent. Sedan har exporien stigit, under åren 1862 -—66 till 714,600 skeppund i medeltal. Det motsvarar en förökning af 12,22 procent. Men tager man åren 1861—1865 till jemnförande mätare; då exporten i medeltal utgjorde endast 644,600 skeppund, så visar detta ett stigande af endast 11,04 procent. När allt kommer omkring; torde det endast vara embetsoch tjenstemäns löner; som hafva under de sednaste tiderna stigit i högre proportion än förut; och derför ha vi att tacka det onyttiga kriget mellan vestmakterna och Ryssland 1854—1856, hvilket skaffade oss en oförmodad och rik inkomst, som regeringen och ständernas majoritet på ett egennyttigt sätt och till landets framtida mebn missbrukade.