Dagens Nyheter – 1 november 1867, sida 1

rikes sida till följd; svarade general Cialdini att italienska regeringen förutsåg en sådan utgång af saken: Eti krig mot Frankrike ansåg han för sin del vara det bästa man kunde besluta sig för, sedan sakerna gestaltat sig såsom de nu gjort: Att söka strida mot Mazzini och Garibsldi vore att försöka det omöjliga; man skulle blifva uppslukad af revolutionen: Victor Emanuel skulle derigenom onyttigtvis sätta sin popuisritet, sin krona och kanhända sitt lif på spel. Frankrike; lärer generslen ha tillagt; är dessutom en ädel fiende; det skall föra kriget på ett sält som öfverensstämmer med civilisationens lsgar, och icke riesbruka sina fördelar. Man kan låta besegra sig ef Frankrike utan skam och nästan utan fara; och de revolutionära skola blifva maktlösa och icke kunna hysa något agg till Victor Emanuel; om han dukar under i den ojemna strid, hvari han genom deras förvållande blifvit kastad: General Cialdini upprepade härefter för herr de ia Villestreux den förklaring han var bemyndigad ett afgifva: nemligen att italienska regerivgen fann det för sig absolut omöjligt att uppfylla septemberkonventionen och ait rätta sig efter de framställningar, som kabinettet i Tuilerierna i detta afseende gjort: Detta vigtiga samtal blef samma vatt genom telegrafen medideladt kejsar Napoleon, bviiken raed anledning deraf genast utfärdade order om tuppernas inskeppning i Toulon. Den eskader som afgick till Civita-Vecchia i lördagsmorgou bestod af de eex pansarfregatterna 18 Soiferino, 18 Couronne, !a Provence; la Savoie, !a Gloire och VInvincible, ivå avisoångare samt de tre stora transportfartygen le Gomer, YOvenogue och FAlbatros. Befälet fördes af viocamirsl Gueydon; Den armekår som har sitt bögqvarter i Lyon och deraf kallats Lyon-armåeen skall förändra sitt ran til Alp-earmeen. Den lärer ha börjat flyita sig åt italienska gränsen för att kunna gå öfver denna så fort från italiensk sida någon fientlig handling begås, vare sig mot Rom eller mot den franska expeditionen. RR a