Dagens Nyheter – 25 oktober 1867, sida 2

XXI Då jag hemkom; ringde det till middagen: Sedan jag bytt om toalett, gick jag derföre ned i salongen; hvarest herr Cunningham med mörk uppsyn stod framför eldbrasan; under det herr Baldwin; med utsträckta ben; satt tillbakalutad i en ländstol tätt bredvid min stjuffader och; lekande med en nyckelknippa, låtsade den största likgiltighet; ehuru han i sjelfva verket erfor en spännande oro; Då jag inträdde; talade han, och genom den öppna dörren hörde jag förut hans obehagliga stämma. — Uppskof, sade han vid mitt inträde; skall ruinera er, såvida ni icke redan är störtad. — Ahl! fröken Neville, fortfor den listige förrädaren; i det han med en djup bugning helsade mig; hur förtjust är jag ej att återse er så frisk och blomstrande; vid mitt sista besök vågade jag knappt hoppas någonting sådant; När ämnar ni begifva er till fru Cunningham? — Så fort som möjligt: — Hvad hon skall blifva glad att återse er! Jag ämnar mig sjelf om fjorton dagar till Bath och boppas då få det nöjet att lyckönska herr och fru Cunningham öfver deras dotters debut, som ej kan annat än blifva lysande; då hon eger en sådan tjusningsförmåga; Några andra medlemmar af er familj lära också få bevittna er triumf, ty man berättar; att herr Aylmer med sin dotter ämnar besöka Bath denna saison: Er morfader säges vara en stor beundrare af skönheter: Jag ville ej, såsom han synbarligen väntade;