Dagens Nyheter – 17 oktober 1867, sida 2

Tilibnd till Jornvägsolyoka. Sistl. lördag på f. m. bade någon illasinnad eller okynnig person på Herrljungabanan, som vid Olunda mellan Grästorps och Ulfstorps stationer löper öfver landsvägen, inkilat stenar mellan spåret och den der befintliga plankskoningen, så att om tåget, hvilket en half timma derefter väntades, framgått, detta riskerat att hoppa af rälerna, om ej illgerningen i tid blifvit undanröjd. Lyckligtvis kom ingeniör Lindegren, hvilken med dressinen skulle göra en exkarsion utefter linien, att passera det farliga stället, hvarigenom faran i tid undanröjdes. Oaktadt ifriga spaningar i trakten, har det ännu icke lyckats upptäcka illgerningsmannen. Belöning är utlofvad åt den, som bevisligen kan lemna nödiga upplysningar i saken. Det är ett beklagligt faktum, att våra större företag ofca mötas med dylik ofördragsamhet och råhet från folkets sida, ehuru de ju alla afse dess bästa! Trassel. Vid Landskrona—Helsingborgs jernvägar synes bland befälet det ena trasslet vilja aflösa det andra. I Öresundsposten för i måndags läses: Åtal har af kontrollören vid Landskrona och Helsingborgs jernvägar, br Himmelman, blifvit väckt mot traflkchefen vid samma jernvägar Sturnegk, angifven för att hafva utspridt lögnaktiga och för hr Himmelmans goda namn samt medborgerliga anseende kränkande rykten. Hittadt fartyg. Lotsarne å Käringön i Bohusläns skärgård hittade i öppna sjön ett manlöst fartyg den 4 dennes. Det var lastadt med trävaror. I en stod namnet Nejsiena, med målade bokstäfver. Yckenströmska vagnen — denna märkvärdiga illustration till ordstäfven: en gång är ingen gång, två gånger en half, tredje gången gildt — fick sig omsider genom lottdragningen AM 3 en egare och for af till Göteborg. Emellertid fortfara litografen Westerberg i Örebro och handl. Sundh i Alfta (hvilkas lottsedlar vunno i 1:a och 2:a dragningarnpe, men tappade i 1:a och 2:a domstolsinstanserna, der båda dragningarne ogillades,) att tvista om bättre rätten till den förlikningssumma, 650 rår, mot hvilken Westerberg till Sundh sålde sin förstfödslorätt. Sundb, gzom kommit under fund med, att denna rätt knappast var värd en grynvälling, gick in till Örebro rådhusrätt med hemställan, att Westerberg måtte förpligtas utan afdrag återlemna hela förlikningssumman. Rätten ansåg detta vara en sund åsigt och dömde i måndags Westerberg att återbära penningarne, hvaremot kostnaderna i SY