Dagens Nyheter – 14 oktober 1867, sida 1

— ——u um LTL AAA AA äAUäU(Umrh mm IF m mnmnnaiidbööGGtG:T)öT7 od Missväxt har hemsökt vidsträckta, men lyckligivis icke folkrika delar af Sverge. De mellersta landskapen — det eljest så rika slättlandet omkring Mälaren — är långt ifrån att vara välsignade med en god skörd. Råg, tom är svenska folkets hufvudsakliga brödföda, finnes kospt, och der den fianes står den i högre pris än den gjort på 11 år. Potatis — den ardra hufvudbeståndsdelen i folkets näring — blir mångenstädes knapp: Den gäller nu lika mycket pr tunna som under vanliga år på eftervåren; Handeln och näringarne ba nedstigit från sin konstlade höjd. De kunna i afseende på verksamhetens omfång och liflighet ejjemnföras med tillståndet mellan åren 1853 och 1863: Ingenting förråder tydligare tillståndet inom handeln och näringarne; än att bankerna äro så öfverhopade med lediga penningar att de utlåna sådane mot 4 procents ränta; ehuru de sjelfva betala 412 å 5!2 procent på en del af dessa penningar: Många menniskor som ega penningar våga således icke använda dem till några industriella företag; eller kunna icke finna upp några sådana som lofva med någorlunda säkerhet att lemna en större afkastning än den ränta som bankerna betala på insatta medel. Under sådana förhållanden lider en stor del af det svenska folket. Det lider af brist på arbete; Det lider af brist på samlade medel att köpa de dyra lifsförnödenbeterna: Lidandet drifver till förtvifian. Menniskans moral är i allmänhet god; Hon felar hvarken mot de lagar skaparen skrifvit imed ofärgänglig skrift i hennes samvete eller ens mot dem som sjelftagne lagstiftare gjort för henne; såvida hon ej drifves dert:ll, antingen af en tillfälligt uppjagad passion -eller af nöd. När nöden kommer in, går sedligheten ofta ut. Den viker långsamt, den viker stundom icke alls Man ser under mensklighetens svåraste hemsökelser ej sällan exempel att män och qvinnor, gamla och unga; motstått sjelfva hungrens, sjelfva hungersdödens sgönderslitande qval; och ej dukat under för dem, för att obefläckade återgå till stoftet; hvaraf de blifvit skapade. Men å andra sidan ser man; tyvärr ännu oftare, att den svaga menniskan; som har till stöd endast katekesens torra dogmer; faller offer för freslelser. . Denne man; som ser makan blekna och aftyna, då han sjelf skådar barnen nakna omkring dem båda ech hör deras rop på bröd — denne man som dag ut och dag in söker ett arbete för sin hjerna eller sina armar; hvarmed han skulle kunna förtjena nog att stilla barnens rop och hustruns tysta klagan; och som ej finner sådant — hvem kan undra på om han tager sig något orätt före! Martyrerna skulle icke vara så berömda; om de icke vore så fål Men om man icke kan undgå att finna förklarligt att en menniskas sedlighet dukar under för hennes känsla af sin och de sinas nöd; om man nästan är färdig att ursäkta det; så må man likväl icke gå derhän att fördölja för en sådan menniska att det orätta hon begår dock är orätt, att hvad som är orätt också är oklokt,