Dagens Nyheter – 8 oktober 1867, sida 1

SERIER NES TIN PIREN ESINTSE SSR EONSRISSONRS 0 SER 005 22050 SITESTSRESSNSK SEE — Ingen kunde vid mötet i Salzburg förutsäga; hvad någon af de båda kejsarne skulle företaga; troligen — det brukar vara så händelsen i dylika fall — visste de det icke sjelfve; Stora patentater lefva för dagen, såsom andra menniskor; och kanske i ännu högre grad, ty de stora tilldragelser; hvilkas brännpunkt de äro, äro mera plötsliga, mera oberäkneliga och mera egnade att öfverändakasta förutfattade beslut. Der despotismen vidtager, upphör möiligheten af förutseende; och der förutseendet upphör, är det också elut med all sund affärsverksamhet. Kontiaentens hela utläsdska politik är och torde kanske under åratal blifva ett element som bringar oreda och osäkerhet i handeln och finanserna, derför att den beror på hemliga beslut, hvilka ingen kan på förhand beräkna och bvilka först lång tid sedan de äro fattade kunna blifva kända af några få: Inom ett despotiskt etyrdt land; äro verkningarne al enväldet ännu värre, än utom landet. I Frankrike vet hvar och en att hela framtiden beror på en enda mans lif — kejsarens; hvar och en vet; eller tror sig veta, hvad som kan komma att hända under kejsarens lifstid, men sedan han är död; vet man icke hvad som kan hända. En republik, en monarki kan uppstå; elier kejsardömet komma att fortfara. Ingen kan på grund af verkliga skäl förutsäga; hvad eom skall hända; och de få; hvilka äro förttoliga med sakernas verkliga ställning; äro sådane som löpa en stor risk af eller hafva satt mycket på spel för den ena eller andra möjligheten: I följd häraf är det ållmänna förtroendet rubbadt — krediten störd: I alla andra hänseenden kan en fremling icke se någon märklig skillnad mellan Frankrike och t. ex; England.: Fortskaffningsmedlen; handtverksskickligheten; åkerbruket stå alla mycket högt i Frankrike; och om det ena landet i några hänseenden öfverträffas af det andra, uppväges detta i andra hänseenden. Men det franska bankirsystemet är barnsligt; eller rättare förefaller barnsligt, till dessfman lär känna den hemliga fruktan, som klafbinder detsamroa. En fransk bankir har bott ett svar på alla utläggningar öfver hans skygghet: Det der är allt godt och bra hos er; men här i Paris bafva vi revolutioner. Ni var icke här 1848, en jag var det. Om man inlåter sig i samtal med en franemaa angående sedelmynts utgifrande, utgår han alltid från en annan synpunkt än t. ex. en engelsman. Han säger: I revolutionstider måste finnas en sedel; zom kan löpa med tvåvgskurs, det vill säga, som ni kan-tvinga folk att taga emot; fastän de icke längre kuana utbyta den emot klingande mynt. Fransmannens teorier börja med hänvisningar på politiska förvecklingar, hvilka en engelsman icke en gång drömmer om att taga med i beräkningen: I följd deraf har Paris icke någon stor penning-marknad och kan aldrig blifva platsen fören sådan; så länge den nuvarande ovissheten fortvarar: Paris kan icke sprida Frankrikes besparingar till Frankrikes verksamma händer liksom London utbreder engelsmännens bespariegar till landets köpmän. Paris är en stor nöjets stad — men liten såsom affärsstad. Kejsardömets försvarare borde derför göra klart för sig, hvad det egentligen är, som de försvara: Det är ett system, som, genom att lägga all makt i en hand, gör framtiden oberäknelig, tilliotetgör all förtröstan på denszmma och derigenom sätter affärsmannen ur stånd att taga lån och den som sparar ur stånd stt gifva sådana. Bjrdnenestetdkenetne ta NNNNN