Dagens Nyheter – 1 oktober 1867, sida 3

till, andra menniskor, blef helt intagen af sin tyrann: Om någonsin en qvinna; i saknad af kärlek; måste i detta fall söka något hos främlingar, så var det minmoder: Herr Aylmer; hvilkens sinnelag min faders död ej kunnat blidka; var ännu densamme som fordom; hans :dotters bref förblefvo obesvarade; och hennes namn nämndes aldrig i hans närvaro; under det att min moster Eleonora; den enda som egde något inflytande öfver honom; ävnu alltjemt var lika förbittrad mot sin syster och; i -stället för att blidka honom, aldrig släppte något tillfälle ur händerna att uppreta honom; Hennes otyglade sinnelag hade underrättelsen om min faders oförmodade död gifvit ett förskräckligt slag: Grafven; som utplånar allt; hade hos henne kufvat all bitterhet; all vrede mot den döde; men den hade ej kunnat betvinga den svartsjuka som hon under hela-sitt lif hyste mot sin syster: I sin graf tillhörde Geoffrey Neville ej uteslutande Franciska; den strängaste af alla jordens domare skulle ej kunna finna något ondt i att afguda hans blotta minne; och Eleonora Aylmer; som i lifvet sett sig beröfvad deana kärlek för hvilkenshon skulle hafva gått i döden; dyrkade nu med en hingifrenhet, som nästan gränsade till galenskap, hans minne: Med hjertat uppfylldi af sådata känslor; afböjde hönan med: grymhet och stolthet alla sin moders försök att åstadkomma en försoning mellan Franciska och fadern och visade sig så bitter -och-fiendtlig, att. min stackars mormoder afstod ifrån allt hopp att återse eller ens brefvexla med sitt mest älskade barn: