Dagens Nyheter – 27 september 1867, sida 2

dragelser; bibehållande hela sin friskhet; under det att de sistnämnda; om de ännu ibågkommas, äro beslöjade af ett mer eller mindre ogenomträngligt dunkel: Då jag blickar tillbaka på den längd af år jag genomlefvat, ser jag klart mycket som skedde fordom; under. det att jag knappt minnes hvad som hände i går: Såsom ett bevis på hvilka småsaker jag konimer ihåg från mina barnaår; vill jag omnämna något som måste ha inträffat medan jag var mycket liten, ty det är det äldsta minne jag har; En lusteld var uppgjord på torget i den stad, der jag vistades; jag var ute med min vårdarinna Bessy; och jag kan i hvilket ögonblick som helst tyfiligen se framför mig alla de föremål och menniskor; af hvilka jag omgafs, till med ett blått förkläde med små hvita prickar på; som min ledsagerska fästat omkring mitt hufvud; emefrian jag icke hade någon mössa på mig: En annan händelse, som jag minnes, måste ha passerat flera år sednare; ty jag var då så pass lång att jag kunde titta ut genom eit fönster; utun att stå på en stol: Denna omständighet var just anledning till det missöde, jag ännu så väl erinrar mig. Men innan jag förtäljer händelsen; får jag lof att beskrifva mitt hem; sådant det då var; samt hvilka personer bodde i detta hem: Min moder var dotter i en familj uti Yorkshire; stolt såsom Lucifer före fallet; hvars gods varit bland dem; som röfvades från de olyckliga sachsarne af deras grymme besegrare; och af honom blifvit skänkta till ätten Aylmer såsom ett bevis på erkänsla för gjorda tjenster: