Dagens Nyheter – 25 september 1867, sida 1

På detta sätt hade nästan tvänne måna ce förgått sedan fru Ducard försvann. Förgäfves hade herr Ducard efterspanat sin maka, Han trodde hon vistades hos sina föräldrar; men alla bref han skref till dem och henne; blefvo obrutna återsända: Icke en rad eller ett ord förklarade hennes uppförande. Hundrade gånger hade han frågat tjenstflickan hvad hon visste om fru Dueards försvinnande och hundrade gånger fått till svar, att hennes matmoder väckt henne kort före morgongryningen; Att denna varit resklädd och hållit ett ljus och en liten kappsäck i handen; att hon icke talat många ord, blott bedt henne skynda sig, och att hon sedan följt henne ned till staden och bort till bangården; der fru Ducard skiljts ifrån henne. Det fanns ingen i hela förstades; som icke kände till fru Ducards bortresa; ingen som icke med spänd nyfikenhet observerade det ringaste af herr Ducards görande och låtande: En nyfikenhet; som ännu mera förhöjdes genom de små notiser; hvilka då ooh då stodo i en af stadens tidningar och af ett mystiskt; men ändå välförstådt innehåll; som till exempel: Fru D. underrättas att monsieur D. är fortfarande densamme: Deltagande vänner. eller: Monsieur D; fortgår på sin bana. Deltagande vänner. Blek; glåmig oeh distrait framlefde emellertid herr Ducard sina dagar, utan att ana det så många deltagande vänner sysselsatte sig med hans olycksöde. Fruktande frågor och nyfikna blickar; undflydde han fordna bekantskaper och endast skötande sitt lärarekall i staden; tillbringade ban