Dagens Nyheter – 17 september 1867, sida 1

mots ögon, alldeles bestämdt förhållandet, om den önskade åtgärden är af beskaffenhet att kunna göra nytta åt alla rikets län. Ju mera allmänt gagnelig, desto mera otillåten är en petition från landstingen! Sådan är slutsatsen, sådan är följden af den förklaring hr statsrådet G. Lagerstråle har i en skrifvelse, utfärdad år 1863, gifvit öfver 2:dra S8 af förordningen om landsting. Hr statsrådet bar deri förklerat att landati:g icke eger befatta sig med frågor som röra hela riket. Det var under arbetet för det nya res presentationsförslsgets geromdrifvande, som hr statsrådet afgaf sin inskränkande förklaring, och syftemålet dermed var at hindra landstirgen från att afgifva opinionsyttringar till förmån för regeringens eget förslag. R-geringen ville ingifva ridderskapet och adeln den öfvertygelsen att Jandstivgen — dessa landsting söm skulle utse ledamöterne i första kammaren — aldrig kunde blifva politiska klubbar. Regeringen ville afböja allt com kunde hafva sken af moraliskt tvång å ridderskapet och adelns öfvertygelse. Som bekant, vek ridderskapet och adeln ändock icke för regeringens beskedlighet, utan för de 300 landsortsdeputeredes påtryckning. Hr Lagerstråles förklaring till 2:dra S:n ef landstingsförordningen bade icke gjort någon nytta der den var beräknad att verka; och nu är den endast en .onyttig;, hämmande, ständigt aggende boja på landstingens verksamhet och fria utveckling. Denna boja lät sig kännas i går vid Stockholms lärs landstings sammanträde: En motion som rörde väghållningsskyldighet fick passera -oanmärkt; den var så oskyldig; att den eljest ganska snabbfyndige ordföranden icke blef varse att motionen om lindriog i väghållningsskyldigheten var brottslig, enär den angick en tunga som hela landet lider af, förrän en landstingsman fästade Hans:uppmärksamhet derå.:--Men då det kom till föredragning af herr Klivekowströms motion: stt landstinget måtte anmoda regeringen att låta anställa undersökning om orsakeraza till jordbrukets betryck och om medlen ått afhjelpa detsamma — då, och vid flere lika omfattande motioner, åberopades det Legerstråleska cirkulöret, liksom det vore ewt kungabref, och ordföranden ansåg sig böra vägra proposition: För denna gång var de nyfödda motionernas aflifvande eller uppammande redan på förband öfverlemnadt åt vederbörande utskott, så att landstinget uadgick ått-redan första. dagen blifva ett motions-elagtarhus: Ven ommotionerna slippa helskinnade genom utskotten; så hotas de af Lagerstråle-bilan vid sin återkomst till tinget; Ligger det då verkligen någonting riksförderfligt deruti, Om .landstirgenkasta blicken öfver den å eller den rågång som skiljer dem från nästa län och om de bedja regeringen läsa deras petitioner rörande allmänna ärender? Det står ju regeriogen fritt att lägga landstingens petitioner till handlingarne om de icke-anses helsosamma för landet: Aro de, åter, helsosamma, så borde regeringen vara tacksam för dem: : ————————L— AR ——L AK