Dagens Nyheter – 29 augusti 1867, sida 2

dje dito å jernväg;fritt tillträde till verldstställningen, logis i Paris under 10 å 12 daI E ar och kost under hela resan. Reseplan och d nteckningslista finnas utlagda i Bonniers bok-! A andel i Göteborg. fö De franska pubilicisterme, som I yligen besökte Stockholm; anlände i söndags örmiddag till Köpenhamn med ångbåt från Göeborg: De afreste alla; med undantag af en; amma dag på aftonen med snälltåg till Korsör, varifrån de skulle fortsätta resan hem. Vid ban;ården i Köpenhamn hade deras värdar och ett cke ringa antal af de många vänner de förvärfrat sig under sin vistelse i den danska hufvudstaden, kommit tillstädes; för att säga dem ett sista farväl. Kuppseglisg. Enligt Fredrikshalds Tilskuer skulle den 26 dennes en kappsegling mellan norska och svenska segelbåtar ega rum vid Hvalöarne; Tre premier, om tillsammans 50 specier; voro utsatta. Dödsfall. Ofverstelöjtnanten och förste mejoren vid Westmanlands regemente O. Bergenstråle har aflidit i sitt 56:te lefnadsår. Raset vid sya jermvågenr. AA det instrument, som stadens deputerade för byggnadsärenden afgifvit; vid i närvaro afarbetschefen för stadens vattenbyggnader hållen besigtning å den genom ras skadade träkajen mellan nya jernvågen och Allmänna gränden å Djurgården, inhemtas: att af den ursprungligen omkring 200 fot långa kajen var den närmast nya jernvågen belägna delen till en längd af minst 75 fot fullkomligt oskadad; att af hela den återstående omkring 125 fot långa kajen fanns intet annat qvar än de innanför kajen nedslagna s. k. förankringspålarne, utan var allt virket upptaget och i bögar upplagdt på land; att då raset den 20 juni inträffade. gönderbröts kajen på en sträcka af närmare 100 fot med sådan hastighet och styrka, att 33 st. af de nedslagna, omkring 40 fot långa pålarne, hvilkas ändar ännu qvarsitta i sjöbotten, tvärt afbrötos på midten, att vid raset blef, enligt arbetschefens uppgift, den 25 fot långa kajsträckan närmast Allmänna gränden, så betydligt skadad, att han ansåg sig böra upprifva äfven denna kajsträcka; att midtför det ställe, der raset inträffade, har under vinterns lopp blifvit utfylld öfver och innanför ankarpålarne en bank, bestående af frusna, stora jordklumpar, som erhöllos då den frusna jorden sönderkilades och uppgräfdes för grundläggningen under de nya jernresningsbockarne; att största delen af denna bank, äfvensom det derpå utfyllda gruslagret utsköt i sjön då raset inträffade; hvarjemte landningsbryggan midtför Allmänna gränden vid samma tillfälle rubbades vid sin södra ända omkring 3 till 4 tum, dock utan att denna rubbning kan anses vara till ringaste mehn för bryggans bestånd, samt att sedan raset inträffat, fyllningsarbetet innanför bryggan, hvilket förut fortgätt ända tilldess raset skedde, inställdes, hvaremot fyllning i stället blifvit utförd utantör densamma. Orsaken till racet och kajens sönderbrytning ligger, enligt deputerades åsigt, deri; att sedan den af stora frusna jordklumpar utfyllda banken vid och innanföre ankarpålarnpe till en viss grad upptinat; förmådde den icke längre uppbära det derpå utfyllda gruslagret; som då sattes ien haslig rörelse i den riktning; der mniinsta motståndet mötte, cervid utvecklande en kraft, om hvars styrka man kan få ett ungefärligt begrepp vid betraktande af de 33 st: furupålar, som vid kajbrottet afbrötos: . Lund2 komsimusesram har i dessa dagar erhållit en värdefull tillökning genom en gåfva af prof. J. M. Stäck. Prof. Stäck jemte hofintendenten Boklund ochlandskapsmålaren T. Billing utlofvade vid akad, föreningens i Lund senaste decenniifest att till grundande at ett museum skänka hvardera en af dem målad tafla. Det är detta löfte, prof. Stäck uppfyllt genom den tafla i olja, han i dessa dagar som gåfva ditsändt och hvilken, utom sitt konstnärliga värde, der på platsen vinner intresse såsom vittnande om konstnärens varma kärlek för sin födelsebygd. Amnet är hemtadt från universitetsstaden. Man ser den vackra S:t Peders Klosterkyrka med dess omgifningar, såsom konstnären, med ledning af Brunii beskrifning, tänkt sig dessa vid tiden kort efter klostrets uppförande. Det är afton och månen bestrålar den lilla kyrkans smäckra kor, bygdt i enkel men ren spetsbågsstil; de höga korfönstren, upplysta af vaxljusen från altaret och takkronorna, angifva att aftongudstjensten firas derinne. En ensam munk i sin bruna kåpa med nedhängande kapuschong skrider sakta fram mot den i ringmuren befintliga med en låg grind försedda porten, hållen i spetsbågstil. Ett stycke utom d nna port är anbragt en fristående nisch med madonnabilden. Längst bortifonden mot höger ser man de glimmande fönstren i en af de två våningar höga byggnader, som fordom bildade klosterhusen. Det hvilar öfver det hela en ton af stilla andaktsfull frid, hvilken väl stämmer med de föremål taflan framställer, säger Lunds Veckoblad. I mm AA LL mm AMA tb be PB BMA?