nedstigande, då han sjelf fattades af svindel, afstå ; från sina räddningsförsök. Wagnmakaren Södergren steg nu ned och räddade drängen Eriksson, hvarefter poliskonstapeln I. Eriksson med ett räddningsrep under axlarne steg ned och fäste ett rep omkriödg Claössons kropp, men hann ej få fram dennes hufvud, som låg under en bjelke, innan han fattades af svindel och måste upphbjelpas. Arbetskarlen Fröberg nedsteg nu och med hans tillhjelp lyckades man få upp först Claösson och sedan Hellman, hvilken senare dock var död och ej genom några ansträngningar af tillkomne läkare kunde till lifvet återkallas. Claösson fördes sanslös till sjukhuset, der äfven Nyström och poliskonstapeln Eriksson erhöllo vård. De begge senare blefvo lätt nog återställda, men med Claösson, som oaktadt sitt sanslösa tillstånd våldsamt häfde och kastade sig, såg det bekymmersamt ut. Efter omsorgsfull och ändamälsenlig hehandling fick han dock straxt på eftermiddagen ro samt insomnade och vaknade ej förrän följande dagen frampå morgonen, då han var vid full sans och kände sig plågfri. Han hade icke det ringaste medvetande om hvad som passerat sedan han nedsteg i brunnen. Fyrlingar. Den 4 juli framfödde en hustru inom Alfta socken i Helsingland 4 flickebarn, deraf 2 lefvande och 2 dödfödda; de lefvande dogo dock snart, hvadan alla fyra blefvo jordade i samma kista.