Dagens Nyheter – 17 augusti 1867, sida 2

tan tvifvel sanna men nedslående beskrifning tfver det tillstånd, hvari Rysslands stora boneklaes befinner sig. Det är omöjligt att föreka, säger han, att slafveriets afskaffande isat sig föga välsigaelsebringarde, hvad beräffar den ryske bondens ekonomiska välbefinande; Visserligen är han icke lingre utsatt ör personlig misshandlipg och förtryck af en ler annan nyckfull tyrann; men å andra si. lan beror han nu belt och hållet af sitt arbete och sin jordtorfras afkastning, och under tider st missväxt eller vid inträffad sjukdom har han cke längre någon välvillig berre att trösta uppå: Arbetarne på de många , gods, hvilkas underbafvande under fordna förhållanden rönte en god behandling; erfara nu en bitter känsla vid tanken på den förändring som inträffat i deras belägenhet; och denna känsla bidrager en-! dast till at göra deras bekymmer ännu mera tryckande: Om man härtill tsger i betraktande den låga ståndpunkt i moraliskt bänseende som denna bondeklass intager, dess fallenhet för dryckenskap och oärlighet, skall man lätteligen inse att många år måste förgå, innan slafemancipaticnens välgörande verkzingar här binna blifva af alla klasser till sitt fulla värle uppskattade och erkända. Det fattas något för att göra den stora massan al ryska landsbygdens invånare skickliga till att åstadkomma en kommunal sjelf tyrelse — och detta något ör uppfostran; Regeringen har vidtagit åtgärder för att afbjelpa denna väsendtliga brist, och folkundervisningen -båller nu som bäst på att ordnas, Skolhus skoa uppföras på regeringens bekostnad, och ett stort antal sjelfetändiga lärare auskaffas, hvarigenom folkundervisningen blir tagen från presterskapet och lemnad ibänderna på personer, som torde komma att kraftigare befrämja densammap, De uppgifter om årsväxten, sora inkomma från alla delar af Ryssland, berättiga till den förhoppning att år 1867 skall bli bvad man kallar ett godt år; Om kejsarinnan Charlottes sjukdom läses i tidningen aMedical Times and Gazettex, bland annat, nedanstående: Den olyckliga kejsarinnan bar blifvit förd till Brissel; för att der behandlas af en läkare; som åtnjuter stort anseende för siva lyckliga kurer; — De olyckor; som hemsökt henne och hennes gemål, äro tillräckligt stora; för att rubba äfven det sundaste förstånd; och man behöfver icke alls söka orsaken till hennes lidande i ioflytelsen af något gift, såsom många gjort. För öfrigt finnes det intet gift som verkar för alltid på systemet, utan att förnyade gånger ingifvas. — Om en menniska förtär en dosis strychnin eller morphin; dör hon antingen inom en viss tid eller ock blir hon återställd till helsan igen: Men när vi höra talas om ett gift som skulle ha till ändamål att endast åstadkomma galenskap; icke för en eller ett par timmar utan för månader och år; kunna vi icke annat än tänka på de sagolika berättelser från medeltiden; som handlar om dylika ämnen och som leda sitt ursprung ur:amma källa — okunniga menniskors lifliga inbillningskraft:) i Under innevarande år har ett vida större antal emigranter än vanligt kommit från Tyskland till Amerika. Man anser denaa tillökning hafva sin orsak deri att många tyskar, som förut lydt under andra regenter, icke vilja underkasta sig skyldigheten att göra preussisk krigstjenst: De föredraga att emigrera. Denna åsigt vinner stöd deraf a:t de aldra flesta personer som utfyttat under de sista sex månaderna ba varit unga män. Sedan början af år 1867 ha icke mindre än 121,478 emigranter ankommit till staden Columbus; föratt söka sig hem i den bördiga vestern; och bland dem äro de flesta från Preussen och Hannover. ) En romantisk historia om ett gift, kalladt Vau doux, hvilket skall ha blifvit gifvit åt kejsarinnan för att göra henne vansinnig, är med begärlighet slukad af Dagligt Allehanda för i går. forn nn nd