Dagens Nyheter – 14 augusti 1867, sida 3

Parodi på det Silfversparresko lottieri-åtalet. Kort efter det att stadsfiskalen Silfversparr väckt ofvan omtalade åtal mot grefve Taubi m; fl: för förment idkande af lotteri, har kans listen H: W. Regnholm uttagit stämning del: å riksgäldskontoret och dels å bolagsmännen Stenby jordoch tegelbruks-aktiebolag med yr kande om ansvar för lotteris bedrifvande: V meddela här nedan stämningen å sistnämnde bolag. Den är tydligen en ,satir på det Silfver sparreska åtalet; och den framställer i ironisk språk bjert chållbarheten af 1844 års förordning mot lotterispel: Detta mål förekommer inför rådhusrätten den 20 dennes: Stämningen har följande lydelse: Till Stockholms Rådhusrätt! För ett fattigt folk utgör sparsamheten en dygd; allt hvad som befordrar sparsamheten hos ett folk måste derför aktas högt: Man kan i sanning då icke annat än beklaga att åtskilliga äldre förordningar blifvit upphäfda; hvarigenom allmänheten vid strängt ansvar förbjöds att i klädedrägten bärs granna knappar, spännen eller annan lyx. Med djupt vemod måste man ock betrakta den tid då den förordning upphäfdes; hvarigenom allmänheten var förbjuden att förtära den visserligen behagliga men mähända skadliga och dock alltid kostsamma kaffedrycken: Det var en stor tanke som låg till grund för dessa numera upphäfda förordningar om sparsamhet samt förbud mot lyx och öfverflöd; Annu qvarlefver dock denna stora tanke i kongl: förordningen den 21 mars 1844 angående förbud mot lotterispel. Man kan icke skäligen begära att den stora allmänheten skall vara till myndig ålder kommen; så att den kan fullkomligt sköta affärer eller inse beskaffenheten af desamma. Då det icke kunnat stadgas något förbud mot köp af egendomar eller i afseende å handelsspekulationer samt industriella företag, hvarigenom den stora allmänheten kan sätta på spel hela sin förmögenhet, så är det åtminstone väl att ännu qvarstår ofvannämnde kongl: förordning af den 21 mars 1844, hvarigenom det är förbjudet så väl nandtverkaren; fabrikanten, som hvarje annan person att bortlotta hvad helst let vara må. Det är visserligen sannt att på