herren biskop Thomas nu före midsommar, då? han och Engelbrekt redo upp åt Upsala till erkebiskopen? .:: Sverge; sade han; liknar en rosendelund; som haft en ond örtagårdsmästare, hvilken låtit marken öfverväxas af tufvor.:: Se; mycket begriper jag icke af klerkdom; men det kan nu äfven hon Märtamor förstå; att med tufvorna mente han fogdenästena och med den onde örtagårdsmästaren kung Erik .:: — Förstå och förstå — snäste mor Märta synbart bemödande sig att se ond ut. — Han, Ulf; har rätt fått tungbandet ur led; sedan han kom hem ur kriget. Står han icke der och predikar och utlägger som en half klerk, utan att någon blifver klok på det:.. — Kan tänka, det bär långt bort från Erik nu..: Nå nå, det går an; så länge vi hafva sådana mästersvenner att ta till för att röja bort tufvorna ur rosendelunden! — Ja; som sagdt, der i Wermland och Dalsland satte Engelbrekt Peder Uifsson till höfding,; han som var. på Ornäs; när Engelbrekt drog till kungs första resan: — Han gästade hos Hans Djekne på Ornäs och hjelpte honom att befria de olyckliga qvinnorna vid Thorsångs kyrka? — sporde slottsfrun. — Han var det, ja, en riktig karlakarl han ock! Af Edsholm och Agneholm finnes icke sten på sten qvar; endast hungerstenarne i Guldspångselfven skola till sena tider föra minnet af fogdens grymhet; På Dalaborg satt en oiörskräckt fogde; men som retade bondehären till ursinnighet; så att ingen tapperhet hjelpte för honom; ; : borgen togs med värjande hand; och då skulle Palne Jönsson blifvit nedhuggen