Dagens Nyheter – 10 augusti 1867, sida 1

Bepublikamska ådoigter om Maxzimilians afrättning. Monarkeina i Europa ha anlagt sorg efte denne flibustier; ty de räknade honom för sin lik:; De fleste af dem härstamma ju från fä der; hvilka genom mord och brand och plundriog gjort sig till herrar öfver länder och folk. Men i den stora nordamerikanska republiken be dömer man en sådan furste liksom en vanlig stråtröfvare; och man ger skäl för sig, såsom läsaren kan finna af nedanstående utdrag af ett tal, soma senatorn Chandler höll i senaten i Washington den 12 nästl. juli. Hela verlden vet att den mexikanska invasionen i sjelfva verket är att betrakta såsom en del af vårt eget inhemska krig. Om Förenta Staternas styrelse hade njutit lugn, är det väl alldeles gifvet att ingen skulle ha försökt göra eit kejsardöme af republiken Mexiko. Om Maximilian kommit till Mexiko såsom en vanlig fribytare, såsom Lopez och Henry Clays son kommo till Cuba eller såsom en mängd andra äfventyrare, hvilka satt sina lif på spel för att åtkomma en krona, så skulle han antingen ha vunnit den eftersträfvade kronan eller förlorat sitt lif och ingen skulle vidare ha tänkt på eller talat om honom. Man skulle ha ansett att an helt enkelt pröfvat lyckan, satt upp sitt hufvud mot en krona, med lika stor utsigt att mista det förra som att vinna den sednare och — icke vidare med den saken... Hr Chandler talade härefter om Maximilians förmenande att hans välde grundade sig på allmän rösträtt; och uppläste derefter ett bref från en amerikansk officer; som efter krigets slut tillbragt någon tid i Mexiko. Vi veta, säges i detta bref, huru Maximilian blef vald. Den franske marskalken Forey valde 35 mera framstående personer af det reaktionära partiet; dessa valde trenne regenter, Almonte, Salas och Mexikanska erkebiskopen, hvilka tre personer voro det monarkiska partiets ledare. Dessa utsågo åter en ny kongress, bestående uteslutande af reaktionära, bland hvilka befunno sig nästan alla de män, som bidragit att göra våldsbragderna i Mexiko till ett ordspråk. Denna komedi slutade med Maximilians utväljande till kejsare; och då marskalk Bazaine, åtföljd af fyratio tusen franska soldater, gjorde en resa kring landet för att utforska den allmänna meningen, voro sju åttondedelar af Mexikos befolkning och tjugonio trettiondedelar af detta lands område hållna i tygeln af de franska beskyddarne. Jag hemtar mina uppgifter från kalkyler, uppgjorda af fransmän. Maximilian mottog den honom under sådana omständigheter så enhälligt gifna kallelsen. Att påstå, det han var okunnig om på hvilket sätt han blifvit vald vore att misskänna hans goda förstånd; ty om ock ingenting annat bevisade huru mycken covilja, Frankrikes inblandning ingaf Mexikos folk, skulle det hbjeltemodiga försvaret af Puebla ensam vara ett tillräckligt bevis härpå. Således söka de, som påstå att Maximilian blifvit bedragen och att han trott det mexikanarne önskade blifva styrda af honom, endast göra troligt att han var P hutvudets vägnar illa utrustad.,